Överlämning och ödmjukhet är A och O

Sveriges insatsförband blir mer och mer välutbildade. Många soldater har varit tillsammans ända sedan lumpen och känner varandra väl.– Det kräver en ödmjukhet från oss som ska utbilda och möta dem, säger Mattias Ardin, chef för internationella utbildningsenheten.

Utbildningen inför internationell insats utvecklas hela tiden. I år genomfördes övning med understöd av JAS Gripen. Foto: Försvarsmakten

Bytet av personal i Sveriges insatsområden pågår under en dryg månad. Medan några åker hem, åker andra ner. Och så fort förbandet har avslutat utbildningen börjar planeringen för nästa. För att inga erfarenheter och kunskaper ska gå förlorade samlades nyligen tre insatsförband, FS15, FS16 och FS17; de som genomfört, genomför och ska genomföra insats i Afghanistan.

Chefer möter varandra och har seminarier. Representanter från de flesta av Försvarsmaktens funktionscenter är på plats för att bidra med sin kompetens. Utvärderingen av genomförd utbildning gås igenom för att göra nästa omgång ännu bättre. Vilken utbildning saknas efter rådande läge och vad kan bli bättre? Kan det bli samordningsvinster om vi flyttar utbildningen en vecka? Det är några frågor som diskuteras. Som spindeln i nätet och som samordnare av allt står Internationella utbildningsenheten, IntUtbE.

De förband som nu tjänstgör i Afghanistan och Kosovo bemannades till största del med soldater från Nordic Battle Group. Detsamma gäller kommande förband.

Skillnaden mot att, som tidigare, utbilda ett förband med individer från hela landet och med olika erfarenheter och utbildningsnivå och som inte tränat ihop tidigare, är stor.
– Jag har svårt att se ett förband som är mer krävande än de som gjort två års utbildning och ändå ska ha mer. Det ställer speciella krav på oss, säger Niklas Niemi, chef för Afghanistanavdelningen på IntUtbE.

Man måste gå ännu djupare i enskild individs utbildningsbehov och planera dennes utbildning därefter. Mattias Ardin, chef för IntUtbE, tillägger:
– Det kräver en ödmjukhet från oss som ska utbilda och möta dem. Vi kan inte göra som föregående utbildning utan måste anpassa oss efter varje situation.

Det görs redan i dag, men han efterlyser nästa steg.
– Vi måste anpassa utbildningen efter rätt förutsättningar och utrustning. Jag vet att det finns många bister men med ett stort engagemang är jag övertygad om att vi kan ta ett stort steg framåt, säger han.
Bland annat har IntUtbE länge drivit frågan om bristen på rätt fordon och sambandsmedel under utbildningstiden i Sverige.

För att utbildningen ska stämma med aktuell situation knyter IntUtbE också till sig personal som nyligen varit nere i missionsområdet för att utbilda nästa styrka. De genomför också skriftliga utvärderingar efter utbildningen samt följer upp utbildningen på plats.