– Grattis till er alla som har fått göra värnplikten! Idag är det inte många som gör värnplikten, tiderna förändras och värnplikten med den. De här elva månaderna har innehållt blod, svett, tårar men också glädje. Så inledde Hans Hansson, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), sitt tal till soldaterna under ceremonin.
– Ni har lärt er mycket, träffat människor som ni inte skulle ha träffat annars, ni har fått lära er att jobba i grupp och dra nytta av varandras olikheter men framförallt så har ni nog lärt er mycket om er själva som ni inte visste innan ni ryckte in, fortsatte Hans Hansson.
Stora krav
– Ni bär på en stor uppgift, ni ska stötta en stor del av Försvarsmakten med teknisk tjänst vid insats. Det är ni som ska se till att materielen fungerar! Sa bataljonschefen, Stig-Olof Krohné, när han gavs tillfället att ge soldaterna ett par ord på vägen. När de ryckte in, i januari 2008, fick de veta att de förväntades vara föredömen, goda människor men också goda och dugliga soldater, redo att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Nu efter elva månader berättade både Hans Hansson och Stig-Olof Krohné att soldaterna har lyckats och att de är mycket stolta över dem.
Bäste soldat, mekaniker och kamrat
I samband med avslutningen delades det ut utmärkelser som bäste soldat, bäste mekaniker och bäste kamrat. Bäste soldat blev Pontus Carlsson med motiveringen:
– Pontus har pondus! Han är ett exemplariskt omdöme och en stor föregångsman.
– Det kom som en chock, men en positiv chock, berättar Pontus efter ceremonin. Det här känns jätteroligt!
Tom Nilsson fick utmärkelsen bäste mekaniker med motiveringen att han är en skicklig arbetsmyra med ett stort intresse för mekanik.
Bäste kamrat utses av soldaterna själva och reparationsplutonens bäste kamrat heter Viktor Swanholm. Viktor är en god föregångsman som löser uppgifterna med ett gott resultat. Han respekterar sina kamrater och bibehåller en god anda även i pressade situationer. Sebastian Svensson och Robin Thulin Modigh, två av soldaterna var överrens om att det har varit ett gott kamratskap i plutonen. Båda tror att de kommer att hålla kontakten nu efter muck.
– Vi har ju haft samma befattning så vi har dragits med varandra, berättar Sebastian och skrattar lite. Vi kommer definitivt att höras av!
Nervöst
Ceremonin som de just lämnat är något de har längtat efter och verkligen sett fram emot.
– Ja nu känns det väldigt, väldigt skönt, berättar Robin.
– Det var lite nervöst innan, jag tänkte att jag skulle göra något fel eller snubbla när jag gick fram och tog emot diplomet, berättade Sebastian. Det blev lite fel med ordningen på handslag och honnör, men det gick bra!
Nu väntar lite ledighet och sedan är det jobb som gäller. Sebastian funderar på att göra utlandstjänst och berättar att han skickade in sin ansökan i veckan. Robin å sin sida vill ut och testa det civila livet men funderar på att söka till specialistofficersutbildningen. Men innan jobb och utbildningar ser de fram emot den gemensamma ”muckarresan” som de åker på nu till helgen.