En andra chans

För den som inte får göra värnplikten, men vill, finns en annan väg. Just nu pågår utbildningen ”Grundkurs hemvärn” på försök. Efter kursen kan den som blir godkänd gå med i Hemvärnet, utan att ha gjort lumpen.– Jag fick inte mönstra. Jag blev jätteglad när den här möjligheten kom upp, säger André Olsson.

André Svensson väntar på visitation efter skjutning. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten
Att röra sig samtidigt i gruppen är svårare än att bara skjuta ensam.
Att röra sig samtidigt i gruppen är svårare än att bara skjuta ensam. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten
”Jag har redan lärt mig mycket, vi har gått skyddsvaktutbildning till exempel” säger Johan Ryberg.
”Jag har redan lärt mig mycket, vi har gått skyddsvaktutbildning till exempel” säger Johan Ryberg. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten
Instruktören Mikael Åkesson tror att killar som Markus Karlsson kommer att lyckas bra som hemvärnssoldater, den korta utbildningen till trots.
Instruktören Mikael Åkesson tror att killar som Markus Karlsson kommer att lyckas bra som hemvärnssoldater, den korta utbildningen till trots. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten
Att röra sig samtidigt i gruppen är svårare än att bara skjuta ensam.
”Jag har redan lärt mig mycket, vi har gått skyddsvaktutbildning till exempel” säger Johan Ryberg. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten
Instruktören Mikael Åkesson tror att killar som Markus Karlsson kommer att lyckas bra som hemvärnssoldater, den korta utbildningen till trots. Foto: Anja Edvardsson/Försvarsmakten

Han är en av 15 män som just nu går kursen, totalt fyra veckor utspridda under ett år. Alla har bakgrund inom Hemvärnets ungdomsverksamhet – för att alls få gå ”Grundkurs hemvärn” måste man ha varit aktiv där minst 170 timmar. Från början var antalet deltagare fler, bland dem många tjejer. Men många hoppade av, eftersom de nu gör värnplikt i stället.

Den här dagen övar de blivande hemvärnssoldaterna strid, de rör sig växelvis framåt och bakåt i par eller omgång. På förmiddagen övar de med lös ammunition, på eftermiddagen med skarp.
– Jag fick inte göra lumpen eftersom jag var sjuk när jag mönstrade. Jag var förkyld och kunde inte göra alla tester, säger Charlie Rehnström som nu gör sitt bästa för att flytta sig rätt och träffa målet.

Major Per Bendegard, chef över plan/ekonomi på Skånska gruppen, är en av initiativtagarna till kursen. Det har tagit ungefär fem år från idé till verklighet.
– Vi insåg att vi hade ett antal kompetenser vi utbildat inom ungdomsverksamheten vi ville ta till vara.  Det finns många som inte får göra lumpen i dag, som skulle kunna platsa i Hemvärnet. Den som varit med i ungdomsverksamheten har mycket med sig, säger han.

Den som går kursen kommer att kunna bli placerad i ett insatskompani (som tjänstgör minst 60 timmar per år) eller i ett lite mindre krävande vanligt Hemvärnsförband (där man tjänstgör 20 timmar per år).
– Men det är ingen garanti att bli hemvärnssoldat bara för att man gått kursen. Vi kommer att underkänna om det behövs, säger Per Bendegard.

En av instruktörerna den här dagen är Mikael Åkesson, kompanichef för 43:e insatskompaniet i Malmö.
– Många i mitt kompani har varit skeptiska till de här killarna. Vi har soldater som är jägare i grunden, soldater som har gjort utlandstjänst flera gånger. De har höga krav på sina kamrater. Men när mina soldater väl träffat de här grundkursarna så har det inte varit några problem. Jag tror att flera av dem som går kursen kommer att kunna vara med i en insatspluton – om man placerar dem rätt, säger han.

Han är noggrann med att poängtera att under kursen utbildas enskilda soldater. De kommer att behöva vara i en bra grupp med en väl fungerade gruppchef, så att de kan fortsätta att utvecklas i Hemvärnet.
– Men med den motivation och lyhördhet de flesta soldaterna här visar kommer de att kunna gå långt, säger han.

Förutom i Revingehed går kursen även i Kalmar/Kronobergsgruppen och i Bohusdalsgruppen. Kursen kommer att gå på tre platser även nästa år, innan den utvärderas. Om den permanentas eller inte beror dels på hur det har gått, dels på hur den framtida personalförsörjningen ser ut.