Det var inte bara miljön som skilde sig. Något av det första som soldaterna fick uppleva när de genomsökte en misstänkt byggnad var en arg man som skrek glåpord och gestikulerade med armarna.
– Varför siktar ni på mig? Vad har jag gjort er? Ni kan dra åt helvete, skrek den obeväpnade mannen.
Efter några sekunders betänketid kom chefens order;
– Tryck ner honom på golvet! Händerna på huvudet! På med handfängsel!
En trappa upp i huset möter soldaterna resten av familjen som visar sig vara beväpnade till tänderna. Gruppchefen tillkallar förstärkning, och efter en stund har livgardisterna tagit kontroll över våningen. Men arbetet är inte klart. Krigets regler säger att skadade motståndare har rätt till vård. Läget övergår i en sjukvårdssituation där soldaterna måste minnas hur man stoppar en blödning och hur man förflyttar en skadad. Och mitt i allt upptäcker någon en hoprullad handduk som kan innehålla en bomb. Komplexa situationer uppstår, grupperna tar initiativ och fattar beslut. Efter 30 intensiva minuter kan biträdande övningsledare Anders Sundin konstatera att soldaterna gjort bra ifrån sig.
– De är taggade och engagerade. Mycket av deras tid har varit förlagd till slottet, men vi har använt luckor i schemat till gröntjänst. Nu får vi kvitto på hur bra de är som soldater.
Ett uppskattat inslag i övningen var de skådespelare och figuranter som under tre dygn hjälpte till att skapa oväntade sitautioner.
– Skådespelarna kan spela ut känsloregister som får soldaterna att bli ställda. Det ger en överraskningseffekt som gör att soldaterna måste ta egna initiativ.
Korpralerna Gustav Eriksson och Karl Sjösvärd tyckte också om kombinationen av gröntjänst och skådisar.
– Det har varit roligt hittills. Försvaret har ju en dålig budget men det har inte märkts av. Vi har mycket skådespelare här, sa Karl Sjösvärd.
– Många rycker upp sig när de får komma ut i fält. Befälen är engagerade, och det är skönt med omväxling, sa Gustav Eriksson.