I Slatina har barnen ingenting

Skolan är fin utanpå, men råkall inuti. I den lilla byn Slatina i norra Kosovo har barnen inte så mycket. Svenska sjukvårdsgruppen åkte dit och satte upp en tillfällig sjukstuga tillsammans med tjeckiska och irländska kolleger.

Foto: Hannah Larsson

Svenska styrkans stabsläkare Stefan Åkermo uppmärksammades av den medicinska rådgivaren, major Lagun, att det finns en kosovoalbansk by i norra Kosovo, alldeles nära den serbiska gränsen, som är oerhört fattig.

Närmaste vårdcentral finns i Podujevo några mil söderut. Dit är det långt om man inte har bil eller knappt ens skor att gå i. Till Slatina tar man sig på en dammig grusväg som vindlar sig genom landskapet. Vid skolan, med prydligt rappad fasad, väntar en större del av de 60 barn som går där. Utöver en karta över Nordamerika och en trasig världskarta, syns inget pedagogiskt materiel.

Vill ha ny fotboll
Tre byar runt om Slatina blir tillsammans 500 personer, berättar en kosovoalbansk "hemvärnsman" från Kosovo Protection Corps (KPC, eller TMK på albanska).
Vad behöver barnen, vill major Lagun veta.
– En ny fotboll, tolkar KPC-mannen åt en pojke som visar hålet i fotbollen och ler hoppfullt.

Märklig prioritering kan man tycka, när faktum är att barnen saknar det mesta. Byxorna är urvuxna, trasiga och smutsiga. Svenska sjukvårdsgruppen har med sig kläder och skor som delas ut till behövande. Några nödpack med mjöl, salt, olja och konserver går till stora familjer.

Tandborstning
Major Lagun visar för skolklassen hur de ska borsta tänderna. De får med sig borste och tandkräm till sig och syskonen.
– Tandstatusen är bedrövlig. Redan när de är väldigt unga har de svåra frätskador på tänderna, bedömer sjuksköterskan Toini Eidefors.

Hon och de svenska kollegerna Mats Hansson, Birgitta Linde och Krister Andersson tar in barnen fyra i taget i ett av klassrummen. En snabb undersökning görs av varje barn. Hårbotten, öron, hals och hudkostym kontrolleras.
– Flera har infektioner i halsen och luftvägarna. Men ingen har skabb, konstaterar Stefan Åkermo.
Däremot bestämmer sjukvårdsgruppen att lägga in en beställning på luskammar.

Ont i magen
En pojke brister i gråt när doktorn klämmer på magen. Det gör ont. Om det är själslig eller kroppslig smärta är svårt att avgöra. Utanför klassrummet samlas vuxna. Till skolgården kommer nu fler bybor. Blodtryck mäts, svullna och ömmande leder bedöms.
– Det här är första gången vi genomför ett sådant här civilt och militärt samarbete med KPC, säger den irländske majoren Dolan. Vi ska försöka komma hit var sjätte vecka.

Sådana här humanitära insatser gör svenska styrkan om möjligheter finns. De går utöver det primära uppdrag som KS17 har, nämligen att skapa en säker och trygg tillvaro för befolkningen att röra sig fritt i.

– Man blir ju helt klart påverkad och vill hjälpa, säger Toini Eidefors i bilen på väg tillbaka till Camp Victoria på eftermiddagen.
Då har sjukvårdsgruppen jobbat oavbrutet i flera timmar med att undersöka barn och vuxna och lindra deras värsta nöd.

Hannah Larsson
press- och informationsofficer