På vakt i norr

– Vi har det oftast rätt lugnt här. Våra lokalanställda vakter gör en hel del av jobbet, säger vakt- och eskortsoldaten Micke Johansson med tydlig gotländsk brytning.
Just nu är det mitt på dagen och värmen i solen är stekande. I skuggan är det cirka 30 grader. Vakterna har därför sökt skydd i vaktkurens skugga.

Uppgiften är att stödja de lokala afghanska vakterna i att bland annat kontrollera de fordon som vill in på campen.
– Nu har vi varit här så länge att vi har koll på vilka de olika fordonen är och vilka som kör dem, säger Micke Johansson.

Infarten till campen , eller gaten som den kallas, består av tjocka splitterskydd fyllda med sten. Vakten är omgärdad med stängsel och taggtråd. Det fåtal som motsätter sig den afghanska stat som nu sakta växer fram – och som den internationella Isaf-styrkan har till uppgift att stödja – skulle kunna försöka anfalla lägret. Men gaten är byggd för att kunna stoppa de som vill in utan tillstånd och dessutom ge vakterna tillräckligt skydd.

Från ett torn i bakgrunden spanar Christoffer Simonsson ut över infarten. En vit toyota landcruiser rullar ut genom gaten. Christoffer lyfter kikaren och spanar ut över omgivningen. Vid hans sida står en kulspruta modell 58, en gammal beprövad trotjänare inom Försvarsmakten.

I den andra riktningen spanar Mattias Nordin. I bakgrunden, utanför tornet, sitter en bild på krigsherren Massoud som bekrigade talibanerna innan han mördades 2001 och som allmänt anses vara en hjälte bland folk i norra Afghanistan.

Utsikten är god över de kringliggande afghanska husen med murar runt. Vinden fläktar. Inget händer. Rutin kallas det visst. Tills något händer. 

Daniel Skoglund