I en skrivelse till högkvarteret från september 2007 riktar Markstridsskolan skarp kritik mot en trend som växer sig allt starkare. Det handlar om att vissa förband anskaffar egen utrustning, helt utanför den kontrollerade process major Johan Skullman företräder. ”Under den senaste åren har anskaffning av icke reglementerad utrustning ökat kraftigt på lokal nivå. Beslut om sådan anskaffning tas som regel av förbandschef eller av denne utsedd handläggare.” står det bland annat i skrivelsen.
Allra tydligast är trenden i utlandsstyrkan. Skrivelsen avslutas med att konstatera att anskaffningen av oreglementerat materiel dels utgör en säkerhetsrisk men även riskerar att verka demoraliserande och ge ett oprofessionellt intryck.
Visa tillhörighet
Den personliga utrustningen är ett sätt att visa tillhörighet. Att identifiera sig med sitt förband genom yttre attribut är ett sätt att skapa stolthet och utmärka sig och sin enhet från mängden. Problemet är att det som avviker från den reglementerade utrustningen oftast inte motsvarar de högt ställda kraven.
– Det går inte att hantera säkerhetsfrågorna om det förekommer otillåten utrustning. Idag har vi en situation där försäljare åker runt på förbanden och visar upp sina kollektioner. Materiel som är helt ospecificerad, säger Johan Skullman.
Han lägger fram två tjocka postorderkataloger. Men det handlar inte om vårmodet från Ellos, istället är det sida upp och sida ner med stridsvästar, kängor, kamouflagemönstrade underkläder, knivar, och så vidare.
– Då det gäller vapen är det inga problem. Ingen kommer på idén att förändra vapnets egenskaper, sambandsutrustningen likaså, men då det gäller den personliga utrustningen så är det fri lekstuga. Det går mode i detta och ofta låter man det ske ute på förbanden. De är inte införstådda med vad som ligger bakom våra behovsprövningar. Det finns också ett arbetsgivaransvar att ta hänsyn till, säger Johan Skullman.
Utrustningen inte viktigast
På Markstridsskolan i Kvarn finns den formella kompetens och erfarenhet som krävs för att hantera den komplicerade process som ligger bakom anskaffning av nytt materiel. Här finns kunskap om fysiologi, materielteknik och forskningsmetodik. På Kvarn görs också tester och försök och här sker även produktutveckling. Johan Skullman vill ändå dämpa betydelsen av soldatens utrustning. Andra faktorer spelar långt större roll i soldatens förmåga att prestera, det vill säga det fysiska stridsvärdet.
– Kunskap och erfarenhet är mångfallt viktigare. Det går inte att köpa höjd effekt med balla grejer. Ingen modifiering får göras på vapen. Samma princip bör gälla för övrig personlig utrustning.
Han vill få en attitydförändring till stånd. Stoltheten, känslan av att vara unik, ska komma från kunskap och professionalism.
– Det går att bygga stolthet i att vara duktig på något.
Johan Skullman intygar att arbetet på bland annat Kvarn inte sker isolerat från förbanden. Det är viktigt att ta del av erfarenheterna från soldaterna.
- Vi tar intryck av brukarna av materielen. Vi deltar i övningar och besöker förbanden ute i insatsområden. Vi vill ha synpunkter och det finns belöningar att hämta för dem som lämnar de bästa förslagen.
Text: Ulf Petersson