Mediebilden av försvaret påverkar förtroendet

Den bild som allmänheten får av Försvarsmakten i medierna påverkar tydligt förtroendet för myndigheten och dess verksamhet. Det allmänna förtroendet är lägre nu än för ett halvår sedan. Det betyder att förtroendet sjunkit till den nivå som rådde i samband med försvarsbeslutet 2004, som innebar stora neddragningar och förändringar.

Det visar en attitydmätning som Försvarsmakten gjort, bland annat med anledning av den stora uppmärksamhet Försvarsmaktens ekonomi och operation Artemis i Kongo fått i medierna. 36 procent av de tillfrågade har förtroende för Försvarsmakten, jämfört med 47 procent för ett halvår sedan.

– Resultatet bekräftar att det krävs korrekt och kontinuerlig information från Försvarsmakten, inte bara om ekonomi och planering. Om vi brister här blir det svårt att bygga upp förtroendet hos både allmänhet och politiker, säger Staffan Dopping, informationsdirektör.

Det enskilda område som flest nämner spontant som en aktuell fråga i samband med Försvarsmakten är ekonomin och neddragningar av verksamhet. Detta har påverkat synen på hur Försvarsmakten löser sina uppgifter.

  • Färre än tidigare anser att Försvarsmakten bedriver ett effektivt arbete med hänsyn till sina resurser. Allmänheten är dock osäker om det beror på Försvarsmakten eller riksdag och regering.
  • En stor förändring har skett när det gäller allmänhetens uppfattning om huruvida Försvarsmakten är handlingskraftig och tar ansvar. Andelen positiva har minskat från 40 procent till 26.
  • Även uppfattningen om det militära ledarskapet har ändrats kraftigt. För ett halvår sedan var 60 procent positiva mot 41 idag.
  • Frågan om Försvarsmaktens värderingar visar också på en nedgång. 28 procent av svenska folket anser att Försvarsmakten präglas av samma värderingar som samhället i övrigt medan 33 procent inte anser det. För ett halvår sedan var siffrorna omvända i positiv favör.
  • Bilden av Försvarsmakten i medierna har blivit mer negativ. För ett halvår sedan var andelen som uppfattade mediebilden som negativ ungefär lika stor som den som uppfattade den som positiv, 27 procent respektive 29. I dag har andelen negativa ökat till 42 och andelen som anser att mediebilden är positiv till 21 procent. Bidragande orsaker är operation Artemis i Kongo, nedskärningar i värnpliktutbildningen och uppmärksamhet kring mobbning och diskriminering. Kopplingen mellan den bild de tillfrågade har från medierna och förtroendet för Försvarsmakten är stark.
  • På plussidan finns att fler än för ett halvår sedan anser att det är rätt att Försvarsmakten deltar i internationella insatser. Andelen har ökat från 69 procent till 74.

– Värdegrundsordet öppenhet måste tas på än större allvar. Förtroendet kan stärkas med trovärdig kommunikation som sker under lugna och ordnade former. Om den uppfattas som sporadisk och utspelsmässig uteblir den positiva effekten, säger Staffan Dopping.

800 personer, slumpmässigt utvalda mellan 15-75 år telefonintervjuades under perioden 16-22 april.