På en punkt ger han dock kritikerna rätt. I sin rapport hem till Sverige berättade han att det gjorts ett intrångsförsök, att en ung kongoles gripits, förhörts av fransk personal och sedan släppts.
– Jag gjorde fel som inte rapporterade att säkerhetsförhöret höll på för länge, det borde jag ha reagerat bättre på, säger Hans Alm till Ekot.
Det omdiskuterade gripandet ägde rum den 13 juli 2003. När de svenska specialstyrkorna kommit till Kongo en tid dessförinnan rådde fruktansvärda förhållanden i Bunia. Den FN-styrka som funnits på plats tidigare hade drivits tillbaka till sin egen camp av milis och kunde inte agera i området. Milisen begick övergrepp mot befolkningen, men när specialförbanden kom på plats stabiliserades situationen.
Utsattes för beskjutningar
Två dygn före gripandet av den unge kongolesen angrep specialförbanden milisens militära högkvarter i nordöstra Kongo. Läget blev plötsligt spänt och både posteringar och campen där svenskarna var förlagda utsattes för beskjutningar.
– Två nätter i rad låg vi i eldställningar och väntade på en attack, en befarad hämnd, berättar Hans Alm.
Slagsmålsliknande scen
Gripandet av den unge kongolesen uppfattade den svenske översten först som ett bråk.
– Det var tumult förorsakat av att personal upptäckt en man som försökte, som man uppfattade det, ta sig in på campen eller rekognoscera framryckningsvägar för en möjlig attack. Han kom in med bil och det var en slagsmålsliknande scen, skrik och liknande.
Hans Alm säger att han inte hade uppfattat situationen med flyktingen som speciellt anmärkningsvärd, förutom att förhöret pågick för länge och att flyktingen borde ha lämnats vidare eller släppts fri.
Greps vid 15-tiden
Enligt Hans Alms minnesbild greps kongolesen på eftermiddagen vid 15-tiden. Mellan 18 och 19 var han och hans chef på en lägesgenomgång vid EU-styrkans högkvarter. När han vid 19.30-tiden kom tillbaka uppmärksammades han på att förhöret fortfarande pågick. Soldaten som kontaktade Alm var upprörd.
– Han uppfattade situationen som väldigt obehaglig av de ljudiakttagelser han gjort och bad mig ingripa.
Stoppade förhöret
Alm tog då kontakt med styrkans chef, en fransk överste, som sedan stoppade förhöret.
Ingen av de svenska officerskollegorna påstod då att fransmännen skulle ha använt tortyr eller att det pågått någon form av folkrättsbrott.
– Det som sades var att förhöret pågått för länge och att fången inte skulle vara kvar på förläggningen.
Uppgifterna om en skenavrättning går inte ihop för Hans Alm.
– Det stämmer inte. Jag har inte sett någon skenavrättning och jag är helt övertygad om att någon skenavrättning inte heller ägt rum.
Lyssna på lördagsintervjun på sr.se