KS16:s räddningsgrupp utbildar

På räddningsplutonen på KS16 finns en egen räddningsstyrka som består av personal som är räddningsledare, rökdykare och brandmän i det civila. Men antalet skarpa utryckningar är inte stort. Därför finns det tid för annat, som att utbilda både KS16:s personal och lokalbefolkningen

Joakim Nilsson visar personalen hur man släcker en person med en filt. Foto: Anna Norén

– Välkomna hit! Eller det kanske är jag som ska tacka för att vi får komma, säger Peter Kindblom, chef för räddningsgruppen.
I ett mörkt, fönsterlöst rum på sjukhuset i Pristina väntar flera personer ur KS16s räddningsgrupp på att deltagarna i dagens utbildning ska ta plats. Eleverna tillhör sjukhusets personal, från sjuksköterskor till säkerhetsvakter, och dagens lektion är brandskydd.

Säkerhetsföretagets förslag

Idén föddes av Esat Tahiri, chefen för sjukhusets säkerhetsföretag, och Josefine Andersson, samverkansofficer på KS16. Hon har regelbunden kontakt med sjukhuset och vid ett möte pratade de om säkerhetssituationen i stort och att sjukhuset arbetade med en ny utrymningsplan.
– Han frågade om inte KFOR hade möjlighet att hjälpa till då sjukhusets brandmän inte har någon utbildning, säger Josefine Andersson.

I höstas var Peter Kindblom och brandmannen Sara Andersson från räddningsplutonen på sjukhuset för att reka och insåg att det fanns stora brister.
– Det finns i stort sett inget brandskydd alls, trots att de hade två bränder förra året, säger Peter Kindblom.
– Det finns inga vattenposter, inga utrymningsskyltar och många utrymningsvägar är låsta. Vi blev förvånade över hur låg standarden var, säger Sara Andersson.
De som ska sköta brandskyddet på sjukhuset har varken utbildning eller utrustning. En slang och några handbrandsläckare är allt de har att arbeta med, sjukhusets ekonomi är dålig och de pengar som finns går till mediciner.

Grundläggande utbildning

Utbildningen börjar med ett enkelt teoripass och fortsätter sedan utomhus. Ett brinnande oljefat ska släckas med brandsläckare och efter en kort demonstration får sjukhusets personal prova. En del tar sig an utmaningen med entusiasm, medan andra är mer tveksamma. Sjuksköterskorna undrar varför de måste vara med, om det brinner kallar de ju på brandkåren ändå.
– Det är antagligen ni som är först på plats och måste göra den första, viktiga insatsen, förklarar Peter Kindblom.
Sedan får de också prova att släcka en brinnande docka med en filt. En av sköterskorna lånar ett par tjocka handskar, en säkerhetsvakt får lägga filten över dockan innan hon klappar lite försiktigt på den för att släcka elden under.

Långa blickar efter räddningsbilen

Efter utbildningen räcker de svenska brandmännen över lite materiel för att underlätta brandskyddsarbetet på sjukhuset: en låda med utrymningskyltar och ett dokument med förslag på systematiskt brandskyddsarbete. Idag sker inget förebyggande arbete med till exempel brandskyddsronder som man har i Sverige.
– Vi hoppas att de kommer att ha nytta av det här och fortsätta arbetet, säger Sara Andersson. Och att även resten av personalen inser att brandskydd är allas ansvar.
Innan de svenska soldaterna åker tillbaka till Camp Victoria får sjukhusets säkerhetsvakter en demonstration av räddningsbilen. Vakterna tittar länge efter den välutrustade bilen när den rullar ut från parkeringen.

Anna Norén, press- och informationsofficer KS16