Hundraåriga anor

– Hemsö är unik. Tillräckligt stor för att man ska kunna ha en mängd berganläggningar där och med en position vid Ångermanälvens utlopp som gjorde den strategiskt viktig. Norr om anläggningen, ungefär där Högakustenbron ligger nu fanns Gustavsviks flottbas som kunde skyddas från Hemsö, samtidigt som älven leder upp till en mängd viktiga förråd i Sollefteåtrakten som det var viktigt att beskydda.

Även historiskt har ön varit viktig i försvaret av de norra landskapen.  

– Hemsö var tidigt en viktig post, redan från 1910-talet finns det anläggningar på ön och den sista byggs 1975. När kärnvapenhotet tilltog satte man in kanoner som egentligen skulle till Thailand i berget och byggde den stora berganläggningen som blev den centrala på ön. Det blir en väldigt stark befästning där i stora berget, en del av den uppgraderas till att bli kärnvapensäker. Eftersom den kan skjuta kraftfulla granater, men inte så många i minuten, kompletteras den med en anläggning på Havsudd som skjuter kortare, men snabbare. Dessutom byggdes 1975 en mätstation med modern radarutrustning som skulle kunna skicka information till det stora berget, säger Lars A Hansson.

Informationsfilm med glimtar från tjänsten vid ett fast 7,5 mm tornbatteri i Kustartilleriet. Inspelad på Havstoudd i Hemsö fästning vid Ångermanälvens mynning. Filmen är en del av forsvarsmakten.se/varhistoria.
Informationsfilmen "Eld ur berget" (1964) med glimtar från tjänsten vid ett fast 7,5 mm tornbatteri i Kustartilleriet. Inspelad på Havstoudd i Hemsö fästning vid Ångermanälvens mynning.

I dag är de tidigaste forten på ön igenstängda, men tre väsentliga punkter har bevarats och bildar en trestegsraket av militärhistoria.

– Även i dag är Hemsö unik. De tre viktigaste anläggningarna – stora berget, mätstationen och Havstoudd – är alla byggnadsminnen. På otroligt liten yta har man tre generationer anläggningar och på så sätt får man en kompakt bild av hur kustförsvaret såg ut under kalla kriget, säger Lars A Hansson.

Fyra andra intressanta anläggningar 

Det finns en stor mängd klassiska svenska befästningar, från olika epoker, med olika syften och skiftande öden. När man ber Lars A Hansson välja de som han själv finner allra mest fängslande, kommer svaret snabbt.

Här i bildspelet visas Lars A Hanssons val:

En i berget insprängd fartygstunnel. Musköbasen, 1960-tal. Bilden är en del av försvarsmakten.se/varhistoria.
En i berget insprängd fartygstunnel. Musköbasen, 1960-tal. Bilden är en del av försvarsmakten.se/varhistoria.
1. Muskö. "Den är aktiv fortfarande och storleken på den gör att den särskiljer sig bland svenska anläggningar." Foto: Armémuseum
Siknäsfortet. Bilden är en del av forsvarsmakten.se/varhistoria.
2. Siknäs. "Om man kombinerar Boden med Kalixlinjen får man ett område på runt fem mil som är spännande. Man har dels Bodens fästning, som innehåller fem stora fort och ett flertal mindre punkter, och dels Kalixälven österut som skulle vara första stoppet för anfall norrifrån, med Siknäsfortet och flera andra lämningar som finns kvar." Foto: Svensk Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)
Siaröfortet.
3. Siaröfortet. "Som ett exempel på hur det kunde se ut i Stockholms norra skärgård kan det vara intressant att bege sig ut i Stockholms skärgård och titta, exempelvis ta den tredagarstur som Strömma Kanalbolag arrangerar och som går från Vaxholms fästning vidare ut till Siaröfortet och slutar ute på Arholma, ett kustartilleri från 1960-talet. På bara några dagar ser man hela utvecklingen från 1600-tal fram till 1960-talet. Både rent tekniskt och geografiskt – hur försvaret har flyttats längre och längre ut i skärgården, för att möta fienden tidigare och snabbare." Foto: Lars A Hansson
Kontrollrum i Aeroseum. Bilden är en del av forsvarsmakten.se/varhistoria.
Aeroseum. "Berghangaren Aeroseum i Säveberget är imponerande stor. De kunde serva och tanka flygplan nere i berget och sedan mer eller mindre köra ut dem direkt. Det går att diskutera hur vettig Aeroseum var militärtekniskt, men som anläggning är den häftig." Foto: Aeroseum

 

Källor

Intervju med Lars A Hansson

Svensk fortifikationshistorisk förening

www.hemsofastning.se