Tidslinje

Hur många har egentligen gjort lumpen vid olika tidpunkter? Det är en inte alldeles lätt fråga att besvara. Här är ett försök att komma lite närmare en rimlig uppskattning.

En hungrig armé vinner inga krig. Man kan rentav hävda att maten på många sätt varit viktigare än vapnen. Så vad åt en soldat ute i fält? Vi bad Klas Kronberg, bibliotekarie på Armémuseum, att berätta om åtta bilder som ringar in försvarskostens utveckling de senaste hundra åren – från kokvagnar och konserver till pansarkex och pulversoppor.

De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Organisationerna är självständiga förbund och föreningar som har skapats på medlemmarnas egna initiativ. De utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, där varje organisation har specialistkompetens inom områden som exempelvis brukshundar, fallskärmshoppning eller radiokommunikation. Här...

Personalbristen i försvaret under andra världskriget gjorde att frivilligorganisationer som Lottakåren och Landstormen växte sig allt starkare. Genom att kanalisera folkviljan och engagera medborgarna i alla samhällsklasser blev de svenska frivilligorganisationerna sedan, under efterkrigstiden, landets kanske största folkrörelse med sammanlagt drygt 600 000 medlemmar. Vi sammanförde två tunga...

Den svenska underrättelsetjänsten har, i olika skepnader, funnits i över hundra år. Under den perioden har verksamheten förändrats från att mest fokusera på närområdet till att i dag innefatta ett globalt perspektiv där terrorism, organiserad brottslighet och massförstörelsevapen utgör nya hotbilder. Vi fick en inblick i delar av Musts unika arkiv.

Våren 2011 startade Armémuseum sitt stora insamlingsprojekt ”Lumpen – identitet och materiella minnen”. Syftet var att dokumentera minnen från värnpliktens drygt hundra år långa historia innan de föll i glömska. Hittills har över 2 500 privata bilder lämnats in. Vi bad Klas Kronberg, redaktör för boken ”Lumpen – från mönstring till muck” och bibliotekarie på museet, att välja ut sina tio favoriter...

Kvinnor har alltid spelat en viktig roll i krig och konflikter. Ändå skulle det dröja till 1989 innan de fick lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män. Vi tar hjälp av forskaren Fia Sundevall för att kartlägga den långa vägen mot en jämställd militär. Från damkommittéer till lottor, bilkårister och blå stjärnor.

Första världskriget drabbade Sverige i hög grad, trots landets neutralitet. Inte minst genom ransonering av livsmedel, bränsle och andra nödvändigheter. Men svårare prövningar skulle komma.

Det är signalerna som skär igenom allt. Larmet vi helst bara hör de där fyra gångerna per år då det testas. För annars varnar ju "Hesa Fredrik" oss för påtaglig fara. Larmet testades för första gången 1931 och även om dess officiella namn är Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fick den snart sitt mer kända namn. Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, tyckte att den nya...

Ända sedan 1940-talet har Sverige byggt sina egna militära flygplan. Namn som Draken, Viggen, Tunnan och Gripen har blivit delar av vårt kollektiva medvetande. I så hög grad, kanske, att vi inte ens reflekterar över det anmärkningsvärda i att ett land som inte är större än Kinshasa eller Lima har varit självförsörjande på militära flygplan i sju decennier. Vad har de här flygplanen betytt för vår...

Det var statsminister Per Albin Hanssons visioner om en svensk självförsörjningslinje som kickstartade inhemsk produktion av militära flygplan. Redan i och med 1936 år försvarsbeslut, tre år före andra världskrigets utbrott, genomgick flygvapnet en historisk upprustning. Året därpå föds det första embryot till vad som ska bli det första svenskbyggda stridsflygplanet.

Försvaret fick sin första radioanstalt under hösten 1938, då belägen vid Försvarsstaben. Den 1 juli 1942, mitt under pågående världskrig, blev FRA en egen myndighet när man fick det så kallade ”kungabrevet” av kung Gustav V. Där fastställs instruktionerna för verksamheten. Här är några nedslag i FRA:s historia. Mycket skildrar eller är kopplat till den tekniska signalspaning, eller TES, som...

Sverige fick sin första överbefälhavare för krigsfall under pågående världskrig 1939. Tidigare var respektive försvarsgren – armén, marinen och flygvapnet – direkt underställd Kungl. Maj:t och chefen för Försvarsstaben var den högsta gemensamma militära befattningen. 1942 beslöts att en överbefälhavare skulle finnas även i fredstid. Även efter att befattningen ÖB hade inrättats var kungen...

Bitande kyla, meterdjup snö och enorma ytor. Få miljöer ställer lika hårda krav på en soldat som det norrländska vinterlandskapet. Så hur har vårt geografiska läge präglat försvaret? Wilhelm Guldbrand, före detta officer vid K 4 i Arvidsjaur med nära 20 års erfarenhet av jägartjänst i Norrland, berättar om uppbyggnaden av den framgångsrika svenska vinterförmågan.

Sedan 1940 har Sverige haft ett psykologiskt försvar. Eller sedan 1953, det beror lite på vem man frågar. Kanske har vi ett fortfarande – även om själva termen ”psykologiskt försvar” har hamnat på museum och ersatts av sådana som hybridkrig, infooperationer och asymmetriska hot. Här är några nedslag i den svåra konsten att informera, odla motståndsanda och skapa trovärdiga band mellan militärt och...

Sverige spelade en viktig roll med att bistå USA under slutskedet av andra världskriget; en historia som till stor del är bortglömd. 162 amerikanska bombplan nödlandade eller kraschade på Svenskt territorium under kriget, men Sverige hjälpte besättningarna.

I nästan ett halvt decennium hade Sverige en officiell handbok i överlevnad. Den exakta hotbilden, och de förutsedda scenarierna, kom att ändras under kalla krigets gång. Men en grundtanke bestod: vi måste ha ett väloljat totalförsvar där såväl krigsmakt som civilsamhälle är förberett på det värsta. Här är historien bakom "Om kriget kommer".

Alla stater i alla tider har haft spioner. Så även Sverige. Men vad vet vi egentligen? När var rikets säkerhet på allvar hotad? Vilken roll spelade media? Än i dag är delar av de svenska spionakterna hemligstämplade. Christer Olsén är ordförande i Föreningen Sveriges öga och öra. Här väljer ut han ut sju svenska spionfall under svensk efterkrigstid – och berättar vad vi vet och inte vet om hoten...

Idrotten har alltid legat nära militär verksamhet. I början av seklet var många av de mest framgångsrika civila idrottsmännen militärer. Idag handlar idrott i försvaret om mer än tävlingar och pallplatser. Vi har träffat fyra personer som kan berätta om det stora system av tävlande, utbildning, folkhälsa och fysiologisk forskning som tillsammans utgör idrottens roll i försvaret.

Av alla de totalförsvarsanläggningar som byggdes under 1950-, 60 och 70-talen är Hemsö fästning, belägen i Norra Bottenhavet, strax nordost om Härnösand i Ångermanland, en av de mest speciella. Vi bad bunkerexperten Lars A Hansson förklara varför.

Efter att atombomben fallit över Hiroshima den sjätte augusti 1945 så förändrades synen på skyddsrum och försvarsanläggningar över en natt. Sverige hade varit neutralt under kriget, vilket gav många fördelar, men det hade också gjort att försvaret halkat efter. Nu krävdes ett nytt slags försvar. Och det snabbt. Här är historien om den stora nedgrävningen.

1953 levererades 124 miljoner svenska sedlar från ett brittiskt tryckeri. Sedlarna placerades i bergrum och valv över hela Sverige, för att kunna tas i bruk i händelse av krig. De brändes i början av 80-talet och var på väg att försvinna för gott ur historien. Men en anonym tygsäck i ett skåp på Riksbanken gör att vi kan berätta historien nu.

Delningen av Korea efter andra världskrigets slut blev upptakten till ett tre år långt och blodigt krig där den sydliga delen av landet stöddes av USA och den norra av Kina. När vapenstillestånd nåddes 1953 fick den Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) uppdraget att övervaka gränsen mellan länderna och svensk och schweizisk närvaro har sedan dess övervakat stilleståndet i det ännu ej...

Runt om i Sverige ligger ett femtiotal militära flygbaser. Många har säkert sett dem svischa förbi längs vägarna. Syftet med baserna var att sprida ut flygvapnet över ett stort område, så att det blev svårare att slå ut vid ett plötsligt anfall. Men färre bilister har nog tänkt på att de kör på själva landningsbanan. Delar av landets vägnät är nämligen konstruerat för att även kunna användas av...

De två allra första svenska FN-uppdragen kom att handla om Suez-kanalen och Kongo. Den i dag 81-årige Sten Jaselius minns det dryga år han spenderade i området runt Suezkanalen och på Gazaremsan. Han deltog i den nybildade Unef-styrkan (United Nations Emergency Force) som i slutet på 1956 skulle se till att området mellan Israel och Egypten var säkrat. År 1961, fyra år efter att Sten Jaselius...

En sjö som inte finns. En sprängning som skulle hållas hemlig. Så kan man väldigt kort sammanfatta Sveriges försök till kärnvapenframställning som pågick under 1950- och 60-talen. Runt om i små orter i Sverige pågick framställningen i all hemlighet. Söder om Jokkmokk genomförde man 1956 och 1957 provsprängningar som resulterade i att sjön Foajaure skapades. Den växte senare igen, men minnena efter...

Tolkskolan i Uppsala är en av försvarets allra mest mytomspunna utbildningar. Sedan skolan grundades, först på försök, 1957 har den försett försvarsmakten med språkbegåvningar både till utlandsuppdrag och tolkhjälp på hemmaplan. Skolan har varit den kanske tydligaste samtids- och omvärldsspegeln inom försvarsmakten, utbildningen har hela tiden anpassats efter hotbilder och utlandsuppdrag.

Det var en helt vanlig dag på Vikbo Gård strax utanför Köping i oktober 1960. Ett intet ont anande trösklag dukade fram kaffe och saft och skulle snart sätta sig för att fika. Samtidigt, en och en halv mil bort, hade ett A32 Lansen drabbats av motorstopp och sjönk snabbt och pilotlöst mot en väntande tragedi. Vad var det egentligen som hände den där höstdagen? Och fanns det ett allvarligt...

225 000 stockholmare skulle delta i Europas största utrymningsövning i fredstid. Det var målet när Civilförsvarsstyrelsen genomförde Operation Stockholm den 23 april 1961. Trots att bara knappt 30 000 verkligen kom att delta så ansågs övningen lyckad.

Flygsimulatorer har varit en grundbult i flygvapnets verksamhet sedan 1962. Tack vare dem har piloter kunnat öva navigering, vapensystem och taktiskt agerande – utan att behöva belasta flygflottiljernas marktekniker och mekaniker, eller göra av med en droppe dyrt flygbränsle.

Det var på flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås, sommaren 1962, som en då 20-årig Inger-Lena Hultberg (nu Lamm) skrev historia. Med sin marktjänst inom flygvapnet brukar Inger-Lena räknas som den första kvinna i Sverige som anmält sig frivilligt till en utbildning under allmän värnplikt. Men Inger-Lena ville inte vara kvar på marken, hon ville upp och flyga maskinerna hon kunde allt om....

Ingemar Nilsson var simulatoringenjör 1964-2003 vid F 16 i Uppsala. Där fick han på nära håll uppleva denna nya högteknologi som skulle revolutionera flygverksamhet. Vi bad Ingemar berätta med egna ord hur han sett på och minns den otroliga utveckling som flygsimulatorerna genomgått under detta knappa halvsekel.

1960 lämnade Storbritannien Cypern till Grekland och Turkiet. Det var startskottet på ett förlopp som snart skulle resultera i en väpnad konflikt mellan landets två stora folkgrupper. Grekcyprioterna ville knyta Cypern närmare Grekland, turkcyprioterna ville hellre dela upp ön i två olika delar. När slitningarna till slut blev för stora etablerade FN den fredsbevarande styrkan Unficyp på ön för...

Under 1970-talet blåste förändringarnas vindar inom den svenska flygvapenutbildningen. Högprioriterat var att få ner de alarmerande höga haverisiffror som skakat 1950- och 60-talet. Den i dag välkända fältflygaren Alf Ingesson Thoor blev en av de första att stängas av från sin tjänst efter att inte ha klarat psykologiska tester. Tack vare en nytänkande eldsjäl och pedagog, Folke P Sandahl, blev...

Natten mellan 20 och 21 augusti 1968 invaderade styrkor från Sovjet, Östtyskland, Ungern och Polen ett intet ont anande Tjeckoslovakien. Anfallet kom som en blixt från klar himmel. Warszawapakten hade i ett slag kommit oss här i neutrala Sverige ett stort kliv närmare. Följden här i Sverige blev ”350 flygplan i luften” – och en ikonisk flygplansmärkning som spritts över en hel samlarvärld.

Kalla kriget lämnade ingen del av Sverige oberörd. Detta gällde inte minst övre Norrland som ansågs vara ett av de mest troliga anfallsområdena för en sovjetisk invasion av landet. Inom Kalix försvarsområde bedrevs utbildning och övningar med militära förband i en terräng som mycket väl kunde bli en framtida stridsterräng. Vi bad Sten Ekman, född, uppvuxen och militärutbildad i Kalix och som...

Sverige använder ett av de kamouflagemönster som funnits med längst på uniformer, fartyg och militärmateriel. M90 är unikt, högteknologiskt och resultatet av forskning i världsklass. Men man glömde en viktig sak när det skapades – nu spurtar Försvarsmakten för att göra ett kamouflage som ska mönsterskyddas.

Värnpliktsnytt var en från Försvarsmakten frikopplad tidning som gavs ut mellan 1971 och 2010. Producerad av och för värnpliktiga gjorde den flera avslöjanden om orättvisor och oegentligheter inom myndigheten. Värnpliktsnytt var även en viktig plantskola för mängder av framstående journalister och opinionsbildare. Här berättar tre av dem om sina minnen från tiden på tidningen.

Överste Lars Norbergs 45 år inom Försvarsmakten har präglats av förändringar och ständigt växlande utmaningar. Här berättar han om ordervägran, hur det är att vara med och leda världens största byggprojekt och varför säkerhetspolisen stormade Ikea-kontoret i Egypten.

Mellan 1974 och 1996 var DN-journalisten Olof Santesson krigsplacerad vid Försvarsstabens (senare Högkvarterets) informationsavdelning. Det är en period som sträcker sig från en tid när svenska militära myndigheter ännu lystrade till namnet ”Krigsmakten” till en post-sovjetisk era och övergång till ett fredsbevarande anpassningsförsvar. Vi bad honom berätta om krigskommunikationen som förbereddes...

I slutet av 1970-talet inleds en enorm satsning på svensk krigssjukvård. På bara några år utvecklas en svindlande detaljerad beredskapsplan för hela samhället – med Småland som södra Sveriges nav. Följ med till fem tidigare hemligstämplade platser runt Växjö som stod redo att rädda liv till varje pris.

I början av 1980-talet gick en sovjetisk ubåt på grund i Karlskrona skärgård. Händelsen blev snart en världsnyhet och i Sverige blev kalla kriget ytterst närvarande. Örjan Sterner och Lars Nordenberg var båda yrkesverksamma inom flottan under den här tiden och minns ett 1980-tal fullt av ubåtsjakt.

Sedan 1980 har Åke Sellström varit en ledande forskare inom det som i dag är Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, med särskild inriktning på kemiska stridsmedel och hur de påverkar hjärnan. Han har därefter bland annat skapat det europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet och haft tunga roller i samband med FN:s arbete med internationell säkerhet: som en av vapeninspektörerna i Irak under...

För 40 år sedan, natten till den 28 oktober 1981, går en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass på grund vid Gåsefjärden i skärgården utanför Karlskrona.

På förmiddagen onsdag 28 oktober 1981 fick 16 kustjägare order att bege sig till Karlskrona. Den sovjetiska ubåten U 137 stod på grund och världen höll andan.

Det är lätt att tänka att det kalla krigets slut var den främsta anledningen till att så stor del av de svenska bergrummen och bunkrarna i rask takt har avvecklats, stängts och plomberats eller blivit museum under de senaste två decennierna. Men orsakerna är fler än så. Och allt började redan innan vi lärde oss ord som glasnost och perestrojka.

För den som var verksam inom flygvapnet någon gång mellan 1950-talet och 1990-talet lär akronymen ”Lufor" för alltid vara fastetsad i minnet. Lufor står för Luftförsvarsorientering och var enkelt uttryckt den tidens landsomfattande system för att sammanfatta lägesbilden i svenskt luftrum. Militära förband, industri, civilförsvar – denna information var av vikt för hela det svenska samhället....

Med ett miljöarbete som sträcker sig nästan 30 år bakåt är Försvarsmakten en av de myndigheter som ligger längst fram när det gäller miljö och hållbarhet. Men det har inte alltid varit så. En tydlig vändpunkt kan dateras till 1988. Det var då, under ett år när Miljöpartiet kom in i riksdagen och säldöd och algblomning dominerade samhällsdebatten, som riksdagen fattade ett beslut som innebar att...

BA 01 var den första bataljonsomgången i Nordbat 2 och den första svensk-danska FN-bataljon som hade skickats till ett krig för att skapa fred. Under hösten och vintern 1993-94 höll styrkan – bestående av bland annat tre svenska skyttekompanier och ett danskt stridsvagnskompani – ställningarna i ett krigshärjat Bosnien. Bataljonen leddes av överste Ulf Henricsson som bland annat kom att kallas för...

Den 28 september 1994 skedde den största fredstida fartygsolyckan någonsin i nordiska farvatten. 852 passagerare och besättningsmän omkom när Estonia sjönk. 137 personer överlevde olyckan. Försvarsmaktens personal var i högsta grad inblandad i räddningsinsatsen. En av dem var Johan Winnikka, som här berättar om hur det var när ytbärgningshelikoptern kom till olycksplatsen. En annan var Torbjörn...

Owe Wiktorin var Sveriges överbefälhavare 1994-2000. I samband med att han tillträdde blev Försvarsmakten en myndighet, och mer makt samlades därmed hos denne ÖB än hos någon tidigare företrädare. Han skulle få gå igenom tuffa år med hårda sparkrav.

Försvarsmakten har alltid varit en del av totalförsvaret och bidragit med resurser till civila funktioner i samhället. Men det var inte förrän genom Försvarsbeslutet 1996 som myndigheten började utvecklas mot en roll som aktivt bidrar till att upprätthålla en civil katastrof- och krisberedskap. Bakom beslutet låg erfarenheter från insatserna bland civila i samband med omvälvande händelser som det...

Kapten Krister Fahlstedt var den första öppet homosexuella inom Försvarsmakten när han kom ut år 2000. Han har sedan dess varit en viktig pionjär när det gäller HBTQI-frågor inom myndigheten. Petra Jäppinen tog över Krister Fahlstedts arbete när hon 2008 blev den första HBT-handläggaren i världen för en militär organisation. Vi sammanförde de två för ett samtal om Försvarsmaktens resa till att bli...

Försvarsmakten hade militär närvaro i Afghanistan i nästan 20 år med uppdraget att stötta Afghanistans regering att åstadkomma säkerhet i landet.

Till slut finns det inte längre några alternativ. Barnekow och Andersson mantlar sina vapen. Ordern är tydlig: skjut om någon tar sig in. Det här är historien om Sisun som brann. Innan den brann. Det är mars 2004 och delar av den svenska Kosovostyrkan KS 09 ska utstå ett av sina mest skakande ögonblick.

En sexmannagrupp från Försvarsmakten och Försvarsdepartementet åkte 2004 landet runt för att kunna fatta ett beslut kring vilka förband som skulle behöva läggas ner. Så fort de kom till en ort stod det ”Dödspatrullen är i stan” i lokaltidningarna. Göran Gunnarsson ledde gruppen, vars riktiga namn var Arbetsgruppen Grundorganisation.

Ett fordon symboliserar insatsen i Afghanistan mer än något annat: Pansarterrängbil 16 ”Galten”. Den köpte först in för att ersätta militärpolisens VW-bussar, men kom snabbt att bli en verklig arbetshäst i utlandsstyrkan.

2005 låg Gotland utanför San Diegos kust. Nej, inte ön, utan den svenska ubåten Gotland. En dryga sextio meter lång och sex meter bred ubåt med plats för en besättning på runt trettio personer. Skälet till att den 2005 befann sig utanför USA:s sydvästligaste del i Kaliforniens andra största stad efter Los Angeles var att Gotland bjudits in för att under dryga två år medverka vid ett antal övningar...

Flygbladsteckningar, radio, sociala medier, högtalarbudskap och personliga möten – kommunikationen kan anta många former när psykologiska operationer, eller psyops, sätts in för att tippa opinionen åt rätt håll i en konflikt. Vi har träffat David Bergman, en av skaparna till 10:e psyopsförbandet i Enköping, det första svenska förbandet i sitt slag och ett resultat av en långsamt förändrad kravbild...

Åren 2006-2013 ledde den svenska försvarsmakten ett PRT (Provincial Reconstruction Team) i norra Afghanistan, i området Mazar-e-Sharif. Den övergripande uppgiften för de internationella insatserna var att skapa stabilitet och säkerhet i det område där de verkade. Detta för att skapa ett fredligt civilt område där närvaro av fredsbevarande trupper inte längre skulle vara nödvändigt. 2006 när...

Museum, mikrobryggeri eller unik privatbostad – ödet kan se ut på många sätt för de skydds- och bergrum som inte längre behövs för militära syften.

Vilken roll kan Försvarsmakten ha i samhället när det är fred? Hur får man ut det budskapet både externt och internt? Ska man iscensätta krig eller understryka sin fredsbevarande roll? Med utgångspunkt i de senaste årens kampanjer reflekterar försvarsmaktens före detta marknads- och varumärkeschef Robert Forss kring hur – och varför – Försvarsmakten kommunicerat som den gjort.

Sveriges helikopterbidrag i Afghanistan kom att bli någonting utöver det vanliga. Två stora insatser, Silverfox och Icepac, genomfördes med drygt 290 deltagande under mer än tre år.

När det 15 augusti 2021 stod klart att även Afghanistans huvudstad intagits av talibanerna blev det bråttom. Såväl Ambassaden i Kabul som Migrationsverket bad omgående Försvarsmakten om hjälp med att få ut människor ur landet. Den evakueringsoperation som sedan genomfördes når stor framgång. Så här gick den till.