Funktionärer från civilförsvaret tar emot familjen Henriksson under Operation Stockholm 1961.
Foto: Valdemar Henriksson/Stockholms länsmuseum
Den längsta av pojkarna på bilden ovan heter Henrik Henriksson. Han har på sin blogg berättat om sina minnen från den dagen. Han skriver så här:
– På denna bild står vi utanför den buss som tagit oss från Hässelby strand till mottagningsstationen i närheten av Upplands Väsby. Jag är den längsta pojken till vänster. Min lillebror Torbjörn är den minsta grabben med händerna i fickorna. De andra är våra grannar, Strelings. Vi möttes av funktionärer från civilförsvaret, och vi utspisades med utlovad köttsoppa och ostsmörgås av lottorna.
Den kanske mest kända bilden från Operation Stockholm är den på kung Gustav VI Adolf som prydde Expressens löpsedel senare samma dag. Det är den 23 april 1961.
Foto: Expressen/Kungliga biblioteket
Familjerna Henriksson och Streling var inte ensamma om att åka på utflykt. Det var en sällsynt vacker morgon i Stockholm, den där söndagen i april 1961. Det var också en sällsynt söndag ur ett helt annat perspektiv. Vilket blev högst påtagligt klockan 06.42 när krigslarm ljöd i stadens västra delar, invånarnas telefoner ringde och högtalarbilar rullade ut på gatorna.
Vad som skulle bli Europas största utrymningsövning i fredstid hade inletts. 225 000 personer skulle förflytta sig till i förväg meddelade uppsamlingsplatser med egna bilar, tunnelbana och bussar. Det var målet.
Det var i sanning en storslagen övning som hade planerats av Civilförsvarsstyrelsen för att pröva utrymningsförmågan i den händelse Stockholm skulle angripas med kärnvapen. Operation Stockholm, som övningen kom att heta i massmedia, var inte en isolerad företeelse. Mellan 1958 och 1962 genomfördes flera liknande övningar i Sverige. Den i Stockholms föregicks bland annat av övningar i Västerås och Trollhättan. Senare skulle en sådan också genomföras i Malmö.
Tanken inom civilförsvaret vid den här tiden var nämligen att det bästa sättet att skydda befolkningen mot ett kärnvapenangrepp var att flytta dem från det hotade området, skriver Marie Cronqvist, docent i historia vid Lunds Universitet, i sin vetenskapliga artikel "Utrymning i folkhemmet", som publicerades i Historisk tidskrift 2008. Under 1950-talet "förflyttades fokus under en tid helt och hållet från byggandet av skyddsrum till frågan om utrymning".
Därav de så kallade snabbutrymningsövningarna i flera svenska städer under perioden, varav den i Stockholm var den mest omfattande. Engagemanget från övriga samhället hade varit stort inför övningen, inte minst från massmedias håll. Tidningar publicerade information om vad som skulle hända, hur man skulle agera och vad som skulle vara bra att ha med sig – exempelvis djupa tallrikar och muggar – vid utrymningen.
13:47
Utrymning Stockholm (1961). En film om det faktum att utrymning av hela eller stora delar av samhällen innebär enorma svårigheter och är något man numera tar till i yttersta nödfall.
Operation Stockholm var inte unik i sitt slag, bara i sin omfattning. Småskaliga evakueringsövningar var relativt vanligt förekommande även tidigare. Här är det Stockholms civilförsvar som övar på att ta stockholmare från Vasastan och Östermalm med tåg till Spånga, där de tas om hand och möts av dukade kaffebord på villatomter. Bilden är tagen på Centralstationen den 14 maj 1953.
Foto: Stockholms stadsmuseum/Stockholmskällan
Långt ifrån de 225 000 stockholmare som berördes gav sig verkligen iväg till uppsamlingsplatserna runt om Stockholm, på orter som Upplands Väsby, Bålsta och Sigtuna. De flesta blev kvar hemma. Antalet deltagare stannade vid knappt 30 000. Även om det var långt ifrån det förväntade antalet var det naturligtvis ändå en försvarlig samling människor som förflyttade sig ut från centrala Stockholm den där söndagen. Och det var förvisso inte främst allmänheten som skulle övas, utan organisationen och genomförandet, även om allmänhetens deltagande naturligtvis var viktigt för att skapa så realistiska omständigheter som möjligt.
Enligt massmedias rapportering, som den presenteras av Marie Cronqvist, gick hela övningen lugnt till och arrangemanget presenterades snarare som en gigantisk söndagsutflykt än den övning inför ett förestående hot om kärnvapengrepp som den var.
Det förekom kritik mot övningen i efterhand. Bland annat från militären som ansåg att den inte var realistisk eftersom många krigsplacerade invånare deltog. Men den främsta kritiken kom från Amsa (Aktionsgruppen mot svenskt atomvapen), skriver Marie Cronqvist. De hävdade att en utrymning av det här slaget vid ett kärnvapenangrepp skulle utsätta människor för stora risker. Amsa efterlyste i stället satsningar på skyddsrum och skyddsutrustning.
Men civilförsvaret ansåg att övningen var lyckad. Eller som det sammanfattas i Marie Cronqvists artikel: "Lärdomar vanns bland annat på områden som logistik, socialtjänst, trafikomläggning och massutspisning".
Lokala utrymningsplaner var en givet inslag i kalla krigets beredskap. Man hittade dem ofta i flerbostadshusens trapphus. Kartan på bilden visar utrymningsvägarna i Jönköping-Huskvarna, troligen under 1960-talet.
Foto: Mary Evans Picture Library