Kriget – såväl faktiskt som fruktat – var i allra högsta grad en avgörande faktor bakom den teknopolitiska innovationssagan Saab. 1936 höll dåvarande statsminister Per Albin Hansson ett ofta citerat tal om vad en alliansfri nation som Sverige måste tänka på för att klara sig:

"Vårt land bör så långt möjligt självt tillverka sina vapen. Varje nödvändighet att inköpa sådana utifrån gör oss mer eller mindre beroende av andra stater. Vi har goda varv, som kan tillgodose vårt behov av krigsfartyg. Vi har goda vapensmedjor för armén i Eskilstuna och Bofors. Men vi har ingen tillverkning inom landet av stridsflyg."

Sällan har ett politiskt policyuttalande så konkret förändrat ett helt lands industrihistoria. Genom 1936 års försvarsbeslut förstärktes flygvapnet till 257 flygplan. I skuggan av Hitlers aggressiva expansion i Europa ökade anslagen för detta "unga" vapenslag med över 150 procent.

Året därpå, 1937, bildades Svenska Aeroplan AB i Trollhättan, med bland andra näringslivsgiganten Marcus Wallenberg i spetsen. Det var en avknoppning från den gamla kanontillverkaren Bofors som gjordes på uppmaning av regeringen. 

Flygplanstillverkning vid Saab i Linköping 1942. Fabriksarbetare borrar i aluminiumplåt. Foto: KW Gullers/Nordiska Museet
Linköping någon gång 1950: en flygplanstekniker sitter i förarplatsen på flygplan J 21R vid monteringsarbete. Foto: Alan Granston/Flygvapenmuseums bildarkiv
Den inhemska produktionen av stridsflygplan har varit en komplex industri som omfattat många olika tekniska specialdiscipliner och många olika delar av landet, inte bara Linköping. Här pågår hållfasthetsprov av vingar på flygplan Saab B 17 på Flygtekniska försöksanstalten i Stockholmen någon gång under 1940-talet. Foto: Flygtekniska försöksanstalten/Flygvapenmuseums bildarkiv
Datorerna blev tidigt ett omistligt inslag i produktionen. Här pågår träning i simulator för flygplan Saab 35 Draken på F 3 Östgöta flygflottilj, 1967. Foto: Sven Lindh/Flygvapenmuseums bildarkiv
Det enorma Viggen-projektet kom länge att vara själva sinnebilden för det svenska stridsflygplansprojektet. Här utdrag ur en artikel i tidningen SE i samband med den allra första Viggen-flygningen 1967. Foto: Tidningen Se/KB
Viggen var ämnad för export. Här är det Lennart Thornström, ekoradio-pionjär och ansvarig för den så kallade autotestverksamheten vid Centrala Flygverkstaden i Arboga (CVA) som informerar om det testprogram som tagits fram för Viggen. De som lyssnar är potentiella köpare från Australien. Foto: Okänd
Nitarbeten för Saab-produkter vid CVA i Arboga (senare FFV Aerotech Arboga), en viktig verkstad för nytillverkning och reparation av flygplan. Foto: Arboga Elektronikhistoriska Förening (AEF)
Vindtunnel på Flygtekniska försöksanstalten någon gång mellan 1960 och 1962. Man hänger upp en låghastighetsmodell av flygplan Saab 105, ett skolflygplan/lätt attackflygplan som premiärflögs sommaren 1963. Foto: Flygtekniska försöksanstalten/Flygvapenmuseums bildarkiv
Tillbaka i Linköping och 1983. Restaurering av flygplan B 18B nummer 18172 på FFV Underhåll i Malmslätt. Foto: Niklas Forslind/Flygvapenmuseum

Ytterligare två år senare hade man fått nys om att Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning (ASJA) i Linköping – sträng taget den enda konkurrenten – skissade på ett projekt med arbetsnamnet "L10", ett modernt, lågvingat störtbombplan helt byggt i metall med försänkta nitar.

ASJA köptes upp, Saab hamnade i Linköping och med de nya finansiella musklerna (och ett flertal inringda konstruktionsingenjörer från USA) satte man 1939 igång tillverkningen av Sveriges första stridsflygplan.

Tiden är knapp. Den 8 december 1941 förklarar USA krig mot Japan och det som är ett mycket storskaligt krig blir ett världskrig. 14 veckor senare, den 23 mars 1942 levereras den första seriebyggda Saab 17 till flygvapnet. Den kommer efter hand i två modeller: bombflygplanet B17 med bas på F 4 Frösön, F 6 Karlsborg, F 7 Såtenäs och F 12 Kalmar, och spaningsflygplanet S 17 med bas på F 2 Hägernäs och F 3 Malmslätt.

Totalt tillverkades 324 exemplar av detta svenska pionjärbygge. Något världskrig behövde det aldrig medverka i och rent tekniskt blev det omsprunget ganska snart. Vid nästa försvarsbeslut, 1948, blir det svenska flygvapnet det första i världen som konsekvent går in för jetdrift – och B17 hamnar på museum (och lite sporadisk målbogsering i civil tjänst).

B17 var ändå av stor betydelse. Det förde det militärindustriella komplexet i en ny riktning. Sju decennier senare kommer stora delar av vår försvarshimmel fortfarande från en thinktank i Linköping.

Källor

Jubileumsskriften "SAAB 75 år, (Svensk Flyghistorisk Förening 2012)

Östergötlands Flyghistoriska Sällskap (ÖFS)

Arboga Elektronikhistoriska Förening, AEF

Luftfartsverket

"Saab 60 år", artikel ur Flygvapennytt nummer 3/1997