Så föddes det svenska militärflyget

Kriget – såväl faktiskt som fruktat – var i allra högsta grad en avgörande faktor bakom den teknopolitiska innovationssagan Saab. 1936 höll dåvarande statsminister Per Albin Hansson ett ofta citerat tal om vad en alliansfri nation som Sverige måste tänka på för att klara sig:

"Vårt land bör så långt möjligt självt tillverka sina vapen. Varje nödvändighet att inköpa sådana utifrån gör oss mer eller mindre beroende av andra stater. Vi har goda varv, som kan tillgodose vårt behov av krigsfartyg. Vi har goda vapensmedjor för armén i Eskilstuna och Bofors. Men vi har ingen tillverkning inom landet av stridsflyg."

Sällan har ett politiskt policyuttalande så konkret förändrat ett helt lands industrihistoria. Genom 1936 års försvarsbeslut förstärktes flygvapnet till 257 flygplan. I skuggan av Hitlers aggressiva expansion i Europa ökade anslagen för detta "unga" vapenslag med över 150 procent.

Året därpå, 1937, bildades Svenska Aeroplan AB i Trollhättan, med bland andra näringslivsgiganten Marcus Wallenberg i spetsen. Det var en avknoppning från den gamla kanontillverkaren Bofors som gjordes på uppmaning av regeringen. 

Ytterligare två år senare hade man fått nys om att Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning (ASJA) i Linköping – sträng taget den enda konkurrenten – skissade på ett projekt med arbetsnamnet "L10", ett modernt, lågvingat störtbombplan helt byggt i metall med försänkta nitar.

ASJA köptes upp, Saab hamnade i Linköping och med de nya finansiella musklerna (och ett flertal inringda konstruktionsingenjörer från USA) satte man 1939 igång tillverkningen av Sveriges första stridsflygplan.

Tiden är knapp. Den 8 december 1941 förklarar USA krig mot Japan och det som är ett mycket storskaligt krig blir ett världskrig. 14 veckor senare, den 23 mars 1942 levereras den första seriebyggda Saab 17 till flygvapnet. Den kommer efter hand i två modeller: bombflygplanet B17 med bas på F 4 Frösön, F 6 Karlsborg, F 7 Såtenäs och F 12 Kalmar, och spaningsflygplanet S 17 med bas på F 2 Hägernäs och F 3 Malmslätt.

Totalt tillverkades 324 exemplar av detta svenska pionjärbygge. Något världskrig behövde det aldrig medverka i och rent tekniskt blev det omsprunget ganska snart. Vid nästa försvarsbeslut, 1948, blir det svenska flygvapnet det första i världen som konsekvent går in för jetdrift – och B17 hamnar på museum (och lite sporadisk målbogsering i civil tjänst).

B17 var ändå av stor betydelse. Det förde det militärindustriella komplexet i en ny riktning. Sju decennier senare kommer stora delar av vår försvarshimmel fortfarande från en thinktank i Linköping.