Olof Thörnell

ÖB Olof Thörnell. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Trönö

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1939-1944

Bakgrund: Olof Thörnell föddes den 19 oktober 1877 i Trönö i Hälsingland och var verksam vid Upplands, Älvsborgs respektive Gotlands regemente. 1938 blev han generallöjtnant och högsta chef inom Försvarsstaben, för att året därpå bli Sveriges första överbefälhavare. Thörnell var chef för kung Gustaf V:s stab den 10 mars 1944 till kungens död den 29 oktober 1950. Thörnell dog den 25 juni 1970 i Uppland.

Om perioden: Thörnells tid som överbefälhavare präglades givetvis av andra världskriget, då han också fick mycket kritik för att göra stora eftergifter till tyskarna och för att han den sjunde oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler.

Helge Jung

ÖB Helge Jung. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Malmö

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1944-1951

Bakgrund: Helge Jung föddes den 23 mars 1886 i Malmö och tog också studenten där innan han flyttade till Lund för studier i historia. 1905 inleddes den militära karriären och året efter blev han underlöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet. Arbetet bidrog till att han blev överste 1937 och chef för Arméstaben. 1944 blev han general och ÖB efter Olof Thörnell. Jung dog den 3 januari 1978 i Stockholm.

Om perioden: Jung var väldigt aktiv i debatten kring försvaret, inte bara under sin tid som ÖB, utan kanske framför allt dessförinnan, då han som medverkande i 1930 års försvarskommission bland annat var en drivande kraft bakom riksdagsbeslutet om en tioårig upprustning i 1938.

Under andra världskriget förordade Jung stöd till Finland i kriget mot Sovjetunionen och uttryckte, efter att han hade efterträtt Thörnell som ÖB, motstånd mot baltutlämningen och ville att Sverige skulle närma sig Nato.

Nils Swedlund

ÖB Nils Swedlund. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Gävle

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1951-1961

Bakgrund: Nils Swedlund föddes den 16 maj 1898 i Gävle och blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919. Swedlund gjorde snabb karriär inom militären. Han blev kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, för att under 1951 i tur och ordning bli generallöjtnant, general samt ÖB. Det sistnämnda var en post han kom att inneha fram till 1961. Swedlund dog den 28 juni 1965 i Saltsjöbaden.

Om perioden: Under sina tio år som ÖB, den längsta perioden någon hittills har innehaft ämbetet, var Swedlund bland annat förknippad med utvecklingen av ett svenskt kärnvapenprogram, där han förespråkade den så kallade "svenska linjen", det vill säga att ha en helt inhemsk produktionskedja . Swedlund medverkade också i (det länge hemliga) arbetet för att bilda en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.

Torsten Rapp

Överbefälhavare Thorsten Rapp intervjuas av värnpliktige journalisten och sedermera Folkpartiets partiledare Per Ahlmark. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Stockholm

Försvarsgren: Flygvapnet

Verksam: 1961-1970

Bakgrund: Torsten Rapp föddes den 20:e april 1905 i Stockholm. 1923 blev han sjökadett och tre år senare tog han sjöofficersexamen. Efter att ha blivit fänrik (1926) och löjtnant (1928) inom flottan kommenderades han till flygvapnet, där han snabbt avancerade i graderna och 1960 blev  högste chef. Det blev dock en kort period på posten, då han redan senare samma år utseddes han till ÖB. Rapp dog 23 mars 1993.

Om perioden: Om föregångaren Swedlund var den främste förespråkaren för ett svenskt kärnvapenprogram blev Rapp den som slutgiltigt satte stopp för planerna. I stället för en satsning på en svensk atombomb prioriterade Rapp produktionen av attackflygplanet AJ 37 Viggen.

Stig Synnergren

ÖB Stig Synnergren. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Överluleå

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1970-1978

Bakgrund: Stig Synnergren föddes den 25 februari 1915 i Boden. Han blev fänrik 1939 och tjänstgjorde under andra världskriget vid skidlöparbataljonen och bevakade bland annat gränsen mot Norge efter att Tyskland intagit Narvik. Efter kriget utsågs han till kapten och blev snart regementschef vid Västernorrlands regemente. Därifrån gick han vidare till bland annat positioner som militärbefälhavare över Bergslagens militärområde och chef för Försvarsstaben innan han 1979 utsågs till ÖB. Synnergren hade många förtroendeuppdrag – bland annat ordförande för Svenska skidförbundet – under och efter den militära karriären. Han dog den 29 april 2004 i Stockholm.

Om perioden: Synnergren var en stark förespråkare för värnpliktssystemet och det var han som, efter Rapps inledande initiativ, på allvar införde Viggen. Annars förknippas Synnergrens tid som ÖB i hög utsträckning med frågor kring underrättelsetjänsten, då det var under denna period som det hemliga underrättelseorganet IB avslöjades (1973). 

Lennart Ljung

ÖB Lennart Ljung. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Sollefteå

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1978-1986

Bakgrund: Lennart Ljung föddes den 13 mars 1921 i Sollefteå. 1944 blev han fänrik i signaltrupperna, 1957 kapten i Generalstaben och tjänstgjorde 1960–61 vid Norra skånska infanteriregementet (I 6). Ljung blev överstelöjtnant 1964 och hade därefter olika chefspositioner vid Upplands signalregemente, Östra militärområdet samt vid arméstaben och Försvarsstaben. Under andra halvan av 1970-talet blev han generallöjtnant, chef Försvarsstaben och utnämndes 1978 till general och ÖB, vilket han var fram till 1986. Ljung dog den 19 november 1990 i Stockholm. 

Om perioden: Den första oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U-137 på grund i skärgården utanför Blekinge och det var en händelse som kom att prägla återstoden av Ljungs tid som ÖB. Ljung samarbetade nära statsminister Thorbjörn Fälldin under perioden och Ljungs rapport om händelsen uteslöt att ubåten hamnat på svenskt territorium av misstag. Därför yrkade han på ett ökat ekonomiskt stöd till militären.

Bengt Gustafsson

ÖB Bengt Gustafsson på besök i övre Norrland i mars 1986. Foto: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB)

Födelseort: Hästveda

Försvarsgren: Armén

Verksam: 1986-1994

Bakgrund: Bengt Gustafsson föddes den 2 december 1933 i Hästveda. 1959 gick han ut Krigshögskolan Karlberg och blev officer i Bodens ingenjörkår. Två år senare, 1961, befordrades han till löjtnant och blev, efter en sejour på Militärhögskolan, kapten 1967. Arbetade under 1960- och 70-talet bland annat vid arméstaben och Civilförsvarsstyrelsen. 1979 blev Bengt Gustafsson bataljonschef vid Älvsborgs regemente och två år senare överste och regementschef för Svea ingenjörregemente. År 1982 blev han överste av första graden och departementsråd i Försvarsdepartementet, där han stannade till 1984, då han befordrades till generallöjtnant och blev militärbefälhavare för Övre Norrlands militärområde. Utsågs 1986 till ÖB.

Om perioden: Gustafssons period som ÖB präglades till en början av fortsatt ubåtsjakt, men kom allt mer att handla om Berlinmurens fall och Warszawapaktens upplösning. Även om effekterna både för omvärlden och för svensk försvarspolitik blev än tydligare under nästa överbefälhavare.

Owe Wiktorin

ÖB Owe Viktoren. Foto: Lasse Sjögren/Försvarsmakten

Födelseort: Motala

Försvarsgren: Flygvapnet

Verksam: 1994-2000

Bakgrund: Owe Wiktorin föddes den 7 maj 1940. Han tog studentexamen 1961 och utbildade sig sedan till pilot vid Kungliga Krigsflygskolan i Ljungbyhed. 1964 blev han officer i flygvapnet och 1969 divisionschef.

Under 1980-talet var han chef för Försvarsstabens planeringsavdelning, ställföreträdande sektorflottiljchef för Jämtlands flygflottilj, chef för Flygstabens sektion 1 och chef för Försvarsstabens planeringsledning. 1991 blev han generallöjtnant och chef för Försvarsstaben och året därpå militärbefälhavare för Södra militärområdet. 1994 utsågs Owe Wiktorin till ÖB.

Om perioden: Med Berlinmurens fall förändrades det politiska läget och hotbilden mot Sverige i grunden. Utan en hotande supermakt i öster så inleddes omfattande nedskärningar inom försvarsmakten, både 1994 och 1996 års försvarsbeslut pekade i den riktningen. Wiktorin var också den första ÖB under vilken Försvarsmakten var en formell myndighet.

Johan Hederstedt

ÖB Johan Hederstedt. Foto: Lasse Sjögren/Försvarsmakten

Födelseort: Nässjö

Försvarsgren: Armén

Verksam: 2000-2003

Bakgrund: Johan Hederstedt föddes den 26 augusti 1943 i Nässjö. 1966 gick han ut Krigsskolan Karlberg och tjänstgjorde sedan som fänrik vid Älvsborgs regemente. 1981 gjorde han FN-tjänst på det vid tiden  instabila Cypern, något som 1988 följdes upp med ytterligare en utlandsvända, då som chef för en FN-bataljon i Libanon.

Under 1990-talet var Hederstedt brigadchef vid Livgardesbrigaden, chef för Västra arméfördelningen, ställföreträdande chef för operationsledningen för internationell verksamhet och militär sakkunnig vid Försvarsdepartementet. År 2000 tog han över som överbefälhavare. Med sina blott tre år på posten är han den ÖB som suttit kortast tid.

Om perioden: Efter 1990-talets nedskärningar gick Försvarsmakten från invasionsförsvar till insatsförsvar. Hederstedt blev huvudansvarig att  genomföra omställningen, men fick kritik för vad som uppfattades som saktfärdighet och för att ha misslyckats med att göra omställningen kostnadseffektiv.

Håkan Syrén

ÖB Håkan Syrén. Foto: Niklas Ehlén/Försvarsmakten

Födelseort: Växjö

Försvarsgren: Marinen

Verksam: 2004-2009

Bakgrund: Håkan Syrén föddes 31:a januari 1952 i Växjö, men växte upp i Uppsala. Efter studenten 1970 studerade han vid Kungliga Sjökrigsskolan och blev sedan trupputbildare. I slutet av 1980-talet studerade Syrén två år vid Naval War College i USA och var kung Carl Gustafs adjutant en månad om året 1988–96.Under 1990-talet var han strategilärare vid Militärhögskolan, sektionschef vid marinstaben och amfibiebataljonschef. Syrén var brigadchef och chef för Vaxholms kustartilleriregemente 1994–96 samt chef för operativa inriktningsavdelningen vid Högkvarteret 1996–98. Han var verksam i försvarsdepartementet 1999 och chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Syrén blev ÖB 2004 och var då den första – och hittills enda - överbefälhavaren med bakgrund inom marinen.

Om perioden: Mot slutet av sin tid som ÖB rekommenderade EU-ländernas försvarschefer att Syrén skulle bli näste ordförande i Europeiska unionens militärkommitté (EUMC). Utnämningen bekräftades den 8 december 2008 av Europeiska unionens råd och Syrén utsågs för en period på tre år med början den 6 november 2009.

Sverker Göranson

ÖB Sverker Göranson. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Födelseort: Lund

Försvarsgren: Armén

Verksam: 2009-2015

Bakgrund: Sverker Göranson föddes tredje maj 1954 i Lund och började sin militära bana 20 år senare som plutonbefälsansvarig på Norra skånska regementet i Kristianstad. Därefter genomgick han officersutbildning på Karlberg. Göranson gjorde under 1990-talet  internationell karriär. Han gick Försvarshögskolans chefskurs och ett flertal kurser i internationell folkrätt, innan han flyttade till amerikanska United States Army Command and General Staff College i Fort Leavenworth, Kansas. FN:s stabsofficerskurs följde år 1994 och Göranson var stabschef i Nordbat 2/BA 05 i United Nations Protection Force (UNPROFOR) i Bosnien 1995-1996 och ställföreträdande bataljonschef vid Swebat i Implementation Force (IFOR) i Bosnien 1996. Efter hemkomsten blev Göranson ställföreträdande brigadchef vid Skånska brigaden och brigadchef vid Livgardesbrigaden innan han blev arméattaché och biträdande försvarsattaché i Washington. Blev överbefälhavare 2009.

Om perioden: Göransons period som ÖB präglades, precis som föregångarnas, av nedskärningar och omställningen från invasions- till insatsförsvar. Flera gånger var också Göranson högljudd i sin kritik mot omställningen och det svenska försvarets ekonomi. Göranson menade till och med att man kunde bli tvungen att lägga ner en hel försvarsgren om inte medel sköts till och att höjda budgetanslag skulle vara nödvändiga från 2015.

Micael Bydén

ÖB Micael Bydén. Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten

Födelseort: Gnarp

Försvarsgren: Flygvapnet

Verksam: 2015-

Bakgrund: Micael Bydén föddes 13:e juni 1964 i Gnarp. Han gjorde värnplikt på Älvsborgs kustartilleriregemente i Göteborg och blev 1985 officer vid kustartilleriet. Året efter fullgjorde han flygvapnets grundläggande flygutbildning och tog examen hösten 1987. Under åtta år (1989–1997) var Bydén stridspilot på S 37 Viggen vid Norrbottens flygflottilj. Han genomförde Försvarshögskolans chefskurs, var flygattaché i Washington och utnämndes 2003 till chef för flygvapnets flygskola. 2011 blev Bydén stabschef för ett regionalt kommando inom International Security Assistance Force i Afghanistan, och återkom sedan till Sverige som flygvapeninspektör och flygtaktisk chef och flygvapenchef 2014. Bydén blev överbefälhavare den 1 oktober 2015.

Om perioden: Bydén var ny på posten 2016, men har uttryckt att han vill att Sverige ska fortsätta vara militärt aktivt internationellt och ska "bygga vår säkerhet tillsammans med andra", som han sa i en intervju med Göteborgsposten. Vidare tycker han också att militären, med tanke på de ökade terrorhoten, ska ha ett nära samarbete med polisen.