FB 1996 ett paradigmskifte 

Försvarsmakten hjälper till i olika sorters krislägen. Den 31 juli 2014 flammade skogsbranden i området väster om Sala upp. Senare kunde det konstateras att det var början på en av de största skogsbränderna i Sverige med en död, flera skadade och mängder med förstörda byggnader och skog som resultat. Bilden visar hur Försvarsmakten stöttade räddningstjänsten vid brandbekämpningen av skogsbranden. Foto: Foto: Marcus Åhlén/Försvarsmakten

I Försvarsmaktens uppdrag ingår inte bara att skydda Sverige genom militära insatser nationellt och bidra till fred internationellt. En viktig del är att tillsammans med övriga myndigheter agera vid andra typer av hot mot samhället, som stora olyckor, skogsbränder, stormar och översvämningar

Idén om att Försvarsmakten på det här sättet ska samverka med övriga myndigheter är tämligen ny. Det var inte förrän i försvarsbeslutet 1996 som den formulerades på politisk nivå, med texten ”Regeringen anlägger en helhetssyn på det militära och det civila försvarets uppgifter i krig och fred”.

Regelverket hade fram till dess egentligen inte heller lämnat något utrymme för organiserad samverkan mellan Försvarsmakten och civila funktioner, annat än i vissa fall. Ett av dessa är Estonias förlisning 1994, där man ställde upp med en i många avseenden avgörande räddningsinsats.

I den typen av insatser blev det tydligt att det inte räcker att möta militära utmaningar. En minst lika stor del, om inte större, handlade om civila aspekter som transporter, sjukvård, livsmedelsförsörjning och bevakning.

Göran Lindmark

Göran Lindmark var inte bara inblandad i den händelsen i egenskap av informationschef på numer nedlagda SPF, Styrelsen för psykologiskt försvar. Han har också under större delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat med information på myndigheter med ansvar för olika delar av det civila försvaret.

– I försvarsbeslutet 1996 skrev man att Försvarsmakten skulle vara berett att hantera inte bara militära hot utan också bidra vid "svåra påfrestningar på samhället i fred", berättar han.

Utvecklingen som ledde fram till det beslutet drevs av en insikt som började växa fram under mitten av 1980-talet om att staten behövde ”anlägga en helhetssyn” på försvar.

Göran Lindmark understryker att förändringen inte skedde över en natt, långt ifrån, men att försvarsbeslutet 1996 ändå är ett slags startskott för hur Försvarsmakten började utveckla sin förmåga att samarbeta och samverka med civila resurser i händelser av kriser, olyckor och andra händelser som hotar eller påverkar funktionen hos samhället och medborgarna.

Breda och asymmetriska hot mot samhället

Försvarsmakten hjälper till vid sök efter försvunna personer. Hemvärnet är Försvarsmaktens viktigaste resurs vid eftersök. Eftersom Hemvärnets soldater står i ständig beredskap kan de sättas in med kort varsel när en person har försvunnit. Till sin hjälp har Hemvärnet tjänstehundar för att söka i skogspartier, samt motorcyklar för att söka längs vägar och stigar. Foto: Torbjörn F Gustafsson/Försvarsmakten

Förståelsen för hur Försvarsmaktens roll borde utvecklas och organiseras utifrån en helhetssyn på hot och risker ökade inte minst i samband med att Sverige under 1990-talet i högre grad började engagera sig militärt i oroligheter utanför landet gränser, som i Bosnien 1993.

– I den typen av insatser blev det tydligt att det inte räcker att möta militära utmaningar. En minst lika stor del, om inte större, handlade om civila aspekter som transporter, sjukvård, livsmedelsförsörjning och bevakning, säger Göran Lindmark.

Även om 1996 var något av ett startskott för Försvarsmaktens roll som resurs i civilförsvaret var det inte förrän i nästa försvarsbeslut, det som togs år 2000, som man började tala om krisberedskap.

– Den tidigare formuleringen med "svåra påfrestningar på samhället" levde kvar parallellt med den nya termen krisberedskap, vilket bidrog till en otydlighet kring innebörden, säger Göran Lindmark.

I beslutet från 2000 fastslogs också att Försvarsmakten skulle ”samverka med andra myndigheter och ställa resurser till förfogande”.

– Dessutom skulle man bedriva övningar och planera på ett sätt som stimulerar och underlättar ett sådant samarbete, säger Göran Lindmark.

I dag finns inom MSB ett antal så kallade samverkansområden, som representerar olika sektorer inom samhället som transport, vård, och teknisk infrastruktur, där myndigheter regelbundet träffas och diskuterar utveckling av samarbete och samverkan. Försvarsmakten är en av de myndigheterna.

Göran Lindmark

Förändringen från en militär roll med begränsade möjligheter till samverkan med civila funktioner, till en som mer aktivt och ingående inbegriper detta, har underlättats av hur dessa organiserats.

Fram till bildandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2009 var bilden aningen splittrad, vilket torde ha försvårat utvecklingen av samarbetet och samverkan myndigheter emellan.

Dessförinnan var delar av MSB:s roll och uppgifter uppdelade på tre myndigheter, Krisberedskapsmyndigheten, Statens Räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Men den nya myndigheten har inte bara tagit över deras uppgifter utan tar ett större grepp för att hantera hot och risker mot samhället. En av förändringarna handlar just om fortlöpande planering för samverkan mellan myndigheter, däribland Försvarsmakten.

– I dag finns inom MSB ett antal så kallade samverkansområden, som representerar olika sektorer inom samhället som transport, vård, och teknisk infrastruktur, där myndigheter regelbundet träffas och diskuterar utveckling av samarbete och samverkan. Försvarsmakten är en av de myndigheterna, säger Göran Lindmark.

Kriser i Sverige 1993-2003

2003

Infrastrukturkriser:
• Elavbrott i södra Sverige (och Danmark). Oskarshamns kärnkraftverk och delar av Ringhals slogs ut. En till två miljoner elkunder drabbades. Avbrottet skedde på en linje mellan Norrköping och Varberg och söderut. Även Gotland och delar av Danmark drabbades och teletrafiken stördes.

Naturkriser: 
• Översvämning i sydvästra Sverige, främst Småland. Flera dygns intensivt regn. Ett 40-tal villor och industribyggnader drabbades och översvämningen ledde till ett visst avbrott i teletrafiken

• Jordskred i Åre. Långvarigt regn ledde till ras; jordmassor och sten fördes med Mörviksån och hamnade över en järnvägskorsning. Tågtrafiken stoppades och vissa vägar var oframkomliga.

Svåra olyckor:
• Bussolycka i Ängelsberg, Fagersta kommun. Bussen var insatt som ersättningsbuss för ett tåg som skulle ha gått till Ludvika. I olyckan avled sex personer och ett 30-tal skadades, varav fem svårt. Olyckan ledde till skärpt lag om bälte i buss.

• Brand på psykavdelning i Växjö. Två intagna avled. Händelsen ledde till kritik mot brandsäkerheten på slutna avdelningar.

Smittämnen/gift/kemikalier:
• Salmonellautbrott bland kalvar, ankor och höns på ett stort antal gårdar i Syd- och Mellansverige. Smittkällor som upptäcktes var t.ex. grisfoder som använts i minst 17 besättningar. Nya fall ledde till allmänhetens sviktande förtroende för statens kontroller.

Socio-/psykologiska kriser:
• Mordet på utrikesminister Anna Lindh. Lindh mördades på varuhuset NK i Stockholm den 10 september. Ministern knivhöggs och avled till följd av skadorna den 11 september.

• Vansinnesfärd i Gamla Stan, Stockholm. En 50- årig man färdades i hög hastighet på en gågata i Gamla Stan. Han hävdade att hans bil var radiostyrd och att han inte kunde påverka den. Händelsen ledde till två dödsfall och 15 personer skadades.

• Misshandel med järnrör på Åkeshovs tunnelbanestation. En förvirrad man gick till attack mot ett flertal individer, varav flera barn. En person dog och flera skadades.

• En femåring mördades vid ett dagis i Arvika. En 24-årig psykiskt sjuk man dödade flickan.

2002 

Infrastrukturkriser: 
• Elavbrott i Kista. En kabelbrand i Hägerstalund ledde till att 50 000 personer, i 16 000 hushåll, blev utan el. Även delar av mobilnätet slutade att fungera.

• Teleavbrott i Uppsala, Norrtälje och norra delarna av Stockholm till följd av ett kraftfel i tre huvudstationer. Telias fasta nät och mobilnät, ISDN- och kabeltv-nätet slogs ut. Polisen och numret till 112-centralen gick inte att nå. 234 000 abonnenter drabbades.

Naturkriser: 
• Stormkaos i Syd- och Mellansverige. Stormen lamslog trafiken och 100 000 hushåll blev utan el. Vindarna nådde upp till 160 km/h. Befolkningen uppmanades att stanna inne och Öresundsbron stängdes av.

• Översvämningar i västra Götaland. Ett flertal lågtryck ledde till allvarliga översvämningar i sydvästra Götaland och till svåra stormskador i Småland.

• Översvämningar på Orust till följd av kraftigt åsk- och regnväder. Flera vägar rasade, bränder upp- stod och telefonavbrott inträffade.

Svåra olyckor: 
• Buss med barn rammades av en större linjebuss norr om Luleå. Flera av barnen kastades ut ur bussen. 12 barn skadas och två barn omkom.

2001 

Infrastrukturkriser:
• Elavbrott i Kista drabbade 16 000 hushåll i Kista, Husby, Tensta, Rinkeby och Akalla. Kablar brann i en tunnel på Järvafältet. DN, Ericsson, IBM, Tele2 och Taxi 020 m.fl. drabbades.

Naturkriser: 
• Översvämning i Sundsvall sedan det regnat 137 mm på ett dygn och Sidsjön översvämmats. Mellan 600 och 700 personer isolerades. Militären kallades in och 500 personer arbetade med att bygga fördämningar mot översvämningarna.

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• Sveriges respons på mjältbrandsbrev. Även i Sverige blev det anstormning av misstänkta brev som skulle analyseras. Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och FOI gick ut för att tillsammans försöka dämpa allmänhetens värsta oro.

Socio-/psykologiska kriser: 
• Kravallerna i Göteborg under EU-toppmötet. Stenkastning och skottlossning utbröt. Vandalisering, provokation och upplopp ledde till att 565 personer greps. Polisen har bl.a. fått kritik för beskjutning av demonstranter då en demonstrant skadades svårt.

2000

Naturkriser: 
• Översvämning i södra Norrland och västra Sverige, bl.a. i Arvika, Bengtsfors, Ovanåker, Ånge och Kramfors. Sommarens många regnoväder ledde till att vattnet i Voxnan, Ljusnan, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven steg i hög takt.

• Nationalparken Gotska Sandöns stränder täcktes av olja. Räddningsverket och frivilliga sanerade. Oljan kom troligtvis från ett grekiskt fartyg som rengjort sina tankar till havs.

Svåra olyckor: 
• Tre fjällräddare dog när en helikopter störtade i Kebenekajsemassivet. Nedskärningar och omstruktureringar i försvaret debatterades och kritiserades hårt.

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• Tåg med nära 500 ton gasol spårar ur. 4 600 boende evakuerades i centrala Borlänge. Lokföraren misstänktes för att ha varit onykter vid olyckan.

1999

Naturkriser: 
• Brand i skogsområdet i Tyresta, söder om Stockholm. 500 militärer och civila arbetade i en vecka med att släcka branden som var den största sedan 1914.

• Storm i Skåne, Halland och Småland. Hundratusentals träd blåste omkull och flera hus stormskadas svårt. 11 500 blev strömlösa, en person omkom och fyra skadades.

Svåra olyckor: 
• Under Hultsfredsfestivalen klämdes en 19-årig kvinna till döds under Courtney Loves konsert, efter uppmaning till publiken att beträda scenen.

Socio-/psykologiska kriser: 
• Polismorden i Malexander. Tre unga nynazister rånade Östgöta Enskilda bank, Östergötland. I jakten på rånarna sköts två poliser ihjäl. Drygt 900 poliser deltog i jakten på förövarna.

1998

Naturkriser: 
• Snöoväder i Gävle drabbade tågtrafiken och biltrafiken i stor omfattning. Militär och räddningstjänst ryckte ut för att hjälpa gamla och sjuka. Biltrafik förbjöds en tid och skolor stängdes.

Svåra olyckor:
• Diskoteksbranden i Göteborg. Ca 400 ungdomar hade samlats för att fira Halloween. Den anlagda branden började i en trappuppgång och nöd- utgångarna var oframkomliga. 63 ungdomar, i åldern 12 till 20 år, avled.

• Kårhusbrand i Borås. Statisk elektricitet utlöste tändpärlor i fyrverkeriförrådet. Två personer omkom och sju brandmän skadades.

• Bussolycka med ett 40-tal skadade. Bussen färdades mellan Stockholm och Falun. Bussen körde av vägen, dörrarna blockerades och brand upp- stod. Olyckan ledde till skärpta säkerhetskrav.

• Krock mellan en personbil och en minibuss i Dalarna. Åtta personer omkom, varav sex var barn. Personbilen saknade vinterdäck. Förslag om krav på vinterdäck fr.o.m. följande vinter- säsong framlades.

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• Gasolycka i Borlänge. Till följd av den mänskliga faktorn körde ett godståg in i vagnar med salpetersyra och sju ton syra läckte ut. Sex personer skadades efter att ha andats in syran. Området kring stationen spärrades av.

• Saltsyrabehållare läckte i ett industriområde i Gävle. Syran förångades och klorgas bildades. Gasmolnet nådde intilliggande företag och 63 personer fick föras till sjukhus.

• Gasolycka i Värtahamnen, Stockholm. En tankbil lastad med 14 ton gasol (propan) läckte efter att en slang ramlat av från släpvagnen och slitits loss. Området evakuerades.

Socio-/psykologiska kriser: 
• Kevin 4 år, dödades av skolkamrater i Arvika. Undersökning visade att lekkamrater hade dödat pojken under en lek som urartade i misshandel.

1997

Naturkriser: 
• Lerskred i Sysslebäck i Torsby kommun uppstod efter 200 mm regn. Evakuering av närbelagda hus utfördes. Riksväg 62 blev avskuren och riksväg 45 stängdes av. Telefonnätet var delvis ur funktion.

• Lerskred i Vagnhärad. En 200 meter lång sträcka ned mot Trosaån rasade och sju villor förstördes. Ytterligare ett 30 tal villor utrymdes. 100 personer blev hemlösa och fem personer fördes till sjukhus.

• Skogsbränder i norra Sverige. Flera större skogsområden i Jämtland och Västernorrland eldhärjades. Räddningstjänsten bröt strömmen i närliggande område då det i brandområdet fanns flera kraftledningar som utgjorde säkerhetsrisker vid släckningsarbetet. Närboende evakuerades.

• Översvämningar i Piteå kommun. Fastigheter, broar och vägar spolades bort. Ett 100-tal människor isolerades.

Svåra olyckor: 
• Två pojkar klämdes ihjäl i returcontainrar i Norberg, Västmanland. Bröderna, 6 och 10 år gamla, lekte i containrarna som tömdes av returbolaget. Nya restriktioner rörande returpappersbehållare infördes.

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• Tåg med farligt gods spårar ur i Kälarne. Till följd av en solkurva delades tåget mellan vagn 24 och 25; 17 av tågets 37 vagnar välte. Godset, som började läcka ut, innehöll ammoniak, ättiksyra och etanoxid. Evakuering av närboende utfördes.

• Akrylamid användes som tätningsmedel under byggandet av tunneln genom Hallandsåsen. Ämnet läckte ut i grundvattnet och fiskar och boskap förgiftades.

1996

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• Galna kosjukan – reaktion i Sverige utan att smittan fanns i landet. Ca 600 djur har importerats från BSE-länder, därav den intensifierade kontrollen av kött.

• Utsläpp av fluorvätesyra i Torshälla. Ett vådautsläpp av 70-procentig fluorvätesyra vid en anläggning i Torshälla. Utsläppet pågick under ett flertal timmar och mängden utrunnen syra uppgick till ett tjugotal ton.

• Tågurspårning i Kävlinge ledde till att 6 av 23 vagnar med farligt gods välte. Två av vagnarna innehöll ammoniak, men inget läckte ut. Evakuering utfördes, ingen skadades.

• I Göteborgs hamn läckte ut lösningsmedlet ortoxylen från fartyget Tom Lis från Ryssland. 500 till 1 000 liter av det giftiga medlet rann ut på eller vid sidan av isen. Göteborgs dricksvattensdistribution stängdes temporärt.

1995

Infrastrukturkriser: 
• Brand bröt ut i tunnelbanan mellan Medborgarplatsen och Skanstull i Stockholm. 14 personer rökskadades och branden orsakade kaos i kollektivtrafiken. Orsaken till branden var kortslutning i elsystemet.

Naturkriser: 
• Översvämning, vårflod, i norra och mellersta Sverige. Flera av landets älvar svämmade över. Kostnaden blev drygt 200 miljoner kronor.

• Snöoväder i november i västra Sverige. Vägar blåste igen och 150 000 hushåll blev strömlösa. Fem personer omkom i samband med snöovädret.

Svåra olyckor: 
• Fem skolbussar i olycka mellan Järna och Södertälje. Svår halka rådde och bussarna körde in i varandra. En 11-årig pojke avled och 30 personer skadades.

• Två båtar kantrade i samband med forsränning på Råneälven nära Boden. Av 14 personer omkom 8. Det har rapporterats att företagets förberedelser var bristfälliga.

• Två barn och en vuxen drunknar i Älvsjöbadet i Stockholm. Badvakter fanns på platsen och ett 100-tal badgäster var närvarande.

1994

Svåra olyckor: 
• Passagerarfärjan Estonia förliste. Det blåste storm och stora mängder vatten togs in genom bogporten. 137 av 989 passagerare överlevde olyckan.

Socio-/psykologiska kriser: 
• Upplopp på Tidaholmsanstalten. Fångar satte eld på flera byggnader i samband med bråk mellan olika grupper av intagna. Material för ca 100 miljoner kronor förstördes.

• Båtflyktingar till Gotland. I olika omgångar fördes flyktingar i båtar till Gotland för att söka asyl.

• Dödsskjutningar i Falun. Fänrik Flink, avlossade på bara några minuter 146 skott och dödade 7 personer. Flink hade en stor mängd alkohol i kroppen och utlösande faktor till dåden tros ha varit svartsjuka.

• Stureplansmorden. Fyra gärningsmän sköt med automatkarbin mot kroggäster på väg hem efter stängning av Sturecompagniet. Motivet var troligtvis hämnd. Antalet skadade var 20 och fyra avled.

1993

Svåra olyckor: 
• Den polska färjan Jan Heweliusz kantrade och sjönk i hårt väder. 54 passagerare, varav 7 svenskar, omkom. Färjan var på väg från Polen till Ystad.

• Jas Gripen havererade vid en flyguppvisning vid Västerbron i Stockholm. Ett tusental personer hade samlats till uppvisningen. Ingen avled, men 13 personer skadades, varav en allvarligt.

• Brand i SALK tennishall ledde till dåtidens största släckningsarbete. Branden blev dramatisk: hallen blev helt förstörd, en brandbil fattade eld och hotellbyggnader hotades.

Smittämnen/gift/kemikalier: 
• 5000 liter klorgas läckte ut i Vanadisbadet, Stockholm. Förväxling av slangar medförde klorgasutveckling i samband med lossning från lastbil, natriumhypoklorat hade av misstag blandats med fosforsyra. 13 personer fördes till sjukhus för observation.

Socio-/psykologiska kriser: 
• Båtflyktingar till Gotland. I olika omgångar fördes flyktingar i båtar till Gotland för att söka asyl.

Källa: "Samverkan mellan offentlig sektor och näringslivet vid krishantering – En studie av kriser i Sverige 1993–2003", Johanna Sandefeldt (Krisberedskapsmyndigheten 2005)

Källor

Intervju med Göran Lindmark

Försvarsbeslut 2000

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)