Bandvagn 206

Bandvagn 206 var det allra första terrängfordon som Hägglunds i Örnsköldsvik tillverkade åt Försvarsmakten. 11 000 exemplar senare har den blivit en ikon i försvarsvärlden.

Foto: Michael Berggren/Försvarsmakten

När Bandvagn 206 utvecklades låg fokus på framkomlighet och lastkapacitet, vilket gör den till ett utmärkt val för lättrörliga spanings- och jägarförband som rör sig i oländig terräng. Den kan till och med ”simma” över vattenhinder.

Vagnen saknar helt pansar men är i gengäld ett helt ton lättare än sin moderna motsvarighet, Bandvagn 309. Förutom att underlätta rörligheten gör den låga vikten att Bandvagn 206 kan transporteras med flygplan eller helikopter, och till och med luftlandsättas.

Terrängvagnen har plats för förare och 16 soldater i stridsmundering. Den finns i flera olika varianter, bland annat för funktioner som artillerilokalisering, stridsledning och radiolänk, samt utrustade med pansarvärnspjäser och robotsystem.

Bandvagn 206 finns även med dieselmotor, då benämnd Bandvagn 208.

Försvarsmakten har sedan premiären 1974 använt 4 500 exemplar av Bandvagn 206 och 208.

 

Fakta

Vikt: 2 740 kg fram, 1 760 kg bak

Längd: 6,90 m

Bredd: 2,54 m

Höjd: 2,45 m

Besättning: 1 förare och 16 soldater

Motor: Mercedes-Benz OM 603.950 Turbo Diesel

Beväpning: Kulspruta i lavett på främre vagnens taket

Räckvidd: 330 km på väg

Hastighet: 52 km/h på väg, 4 km/h i vatten