Ett nytt kapitel

Tidiga morgnar, strikt disciplin och intensiva dagar tillsammans med påfrestande befäl och stress i sin renaste definition. Det blev en radikal vardagsförändring för de allra flesta rekryter som ryckte in den 15 september i fjol, redan första veckan blev tillräckligt för vissa. Men efter ett tag märkte man att det mesta blev betydligt lättare; rutinerna fastnade naturligt och man levde sig in i militärlivet - att ställa in sig i ett rakt led, tilltala befälen rätt och rent utseendemässigt se godkänd ut var inga problem längre.

Elia Flink, ingenjörsoldat vid Göta ingenjörregemente.
Elia Flink, ingenjörsoldat vid Göta ingenjörregemente.
Artikelförfattaren Elia Flink, ingenjörssoldat vid Göta ingenjörregemente. Foto: Maddelena Lago/Försvarsmakten
Ingenjörsoldater, befäl och elever från Fältarbetsskolan utbildas i att bygga Krigsbro 4.
Ingenjörsoldater, befäl och elever från Fältarbetsskolan utbildas i att bygga Krigsbro 4. Foto: Maddelena lago/Försvarsmakten

"I början var det kaos överallt och man visste inte vart man hade sig själv ibland, men rutiner gjorde det mesta enkelt, och efter ett tag kändes det man inte tidigare tänkte på helt plötsligt som en nödvändighet"

Göta ingenjörregementet i Eksjö blev tre månader fram, ett ställe där man hann bygga upp en stark relation till sin pluton och till sin grupp, men speciellt till sig själv. Det blev ett ställe där man under ett par månader lärde sig otroligt mycket och samtidigt insåg att man klarar av mer än vad man tror. Den grundläggande militära utbildningen (GMU) blev en stabil bas för de som sedan valde att fortsätta sin militära karriär i den fortsatta soldatutbildningen (FSU) i början av januari. Många kom överens om att FSU var betydligt lugnare och således mycket roligare, samtidigt upplevde många det som oerhört lärorikt och intressant då man inte längre fokuserade lika mycket på det grundläggande.

Till en början var det skönt för många att komma hem en stund när man fick ledigt, speciellt med tanke på hur mycket man uppskattade en hederlig sovmorgon, men samtidigt lade man märke till hur oorganiserat samhället egentligen är då man nu jämförde det med det militära. Man upptäckte också - både genom andra och sig själv - hur mycket man utvecklats som person. Tiden kunde nu användas mer effektivt och alla lärdomar kom förr eller senare till användning på något sätt. För många blev uppmärksamheten en kick när man uppträdde med uniform i det civila samhället, och man kände sig stolt att tillhöra det svenska försvaret.

I slutet av sommaren var det en stor andel kommande rekryter som inte kunde föreställa sig vara där de är idag - gå runt med automatkarbiner, pansarskott och granater, eller för den delen leda en pluton som gruppbefäl och lyckas skapa så starka relationer med människor. Att man skulle spendera timmar i grundutbildningen med att sy var det förmodligen inte många som visualiserat sig. Idag påstår många att de har hittat sitt drömjobb, och detta inom loppet av drygt ett halvår.

Det är ett jobb som kräver mycket om man vill mycket, det är ett jobb som inte kan jämföras med andra jobb, men huvudsakligen är detta ett jobb som bygger upp en själv successivt för varje dag som går.