Hårt arbete krävs för stärkt förmåga

Försvarsmakten har under 2016 tagit viktiga steg för att öka den operativa förmågan. Bedömningen är att det försvarspolitiska inriktningsbeslutet kan genomföras i enlighet med den ambitionsnivå och de principer som anges i regeringens styrningar. På längre sikt fortsätter risktagningen att öka så länge den svenska förmågetillväxten inte går i takt med omvärldsutvecklingen.

ÖB Micael Bydén kommenterade Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018 som i dag lämnades in till regeringen.
ÖB Micael Bydén kommenterade Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018 som i dag lämnades in till regeringen. Foto: Niklas Ehlén/Försvarsmakten

I dag lämnar Försvarsmakten sitt budgetunderlag för 2018 med särskilda redovisningar till regeringen. Underlaget innehåller myndighetens planering för 2018-2020.

– Vi arbetar intensivt med att realisera den försvarspolitiska inriktningen. Vi har uppnått goda resultat och vi blir starkare. Redan i år kommer vi att öka antalet platser på den militära grundutbildningen till 4000. I perioden kommer vi att öka beredskapen, tillgängligheten och krigsdugligheten hos krigsförbanden. Vi kommer också att fördjupa våra internationella samarbeten och utveckla totalförsvarsarbetet, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Men de hårda prioriteringar som krävs får konsekvenser längre fram. Urholkningseffekt och kostnadsökningar för underhåll och vidmakthållande av materielsystem medför att Försvarsmakten behöver ta bort, reducera eller skjuta fram tidigare planerade åtgärder för drygt 6,5 miljarder.

Försvarsmakten redovisade inför det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2015 att med det osäkra omvärldsläget och den pågående utvecklingen i närområdet så bör försvarsförmågan stärkas och utvecklas, såväl nu som efter 2020. Försvarsmakten har också tidigare påtalat effekterna av att inte fullt ut kompenseras för minskad köpkraft och kostnadsökningar.

ÖB Micael Bydén gav sin bild av hur han ser på Försvarsmaktens framtida inriktning.
ÖB Micael Bydén gav sin bild av hur han ser på Försvarsmaktens framtida inriktning. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

I budgetunderlaget redovisas förslag på åtgärder för att stärka den operativa förmågan under såväl innevarande som nästa inriktningsperiod.

– På kort sikt föreslår vi fler kontinuerligt tjänstgörande medarbetare, säkerhetshöjande IT-åtgärder och förstärkningar inom försvarsunderrättelseområdet. För att vidmakthålla de investeringar vi gör nu och minska nedgången i förmåga vi står inför 2020, föreslår vi till exempel fler och mer komplexa nationella och internationella övningar, ökad beredskap och investeringar i sambands- och ledningsmateriel, säger Micael Bydén.

I Försvarsmakten pågår en översyn av myndighetens ledningsstruktur för en mer robust, enkel och tydlig ledning genom försvarsgrenarna armé, marin och flygvapen. I budgetunderlaget återfinns också förslag på hur personalförsörjningen av krigsförbanden kan stärkas. Förslagen innehåller bland annat nya utbildningsvägar för att anställa officerare och tydligare mål för att successivt öka andelen kvinnor.