Starka intryck i Bosnien

Kadetter lär av historien

I den lilla bergsbyn Stupni Do norr om Sarajevo tar drygt tjugo blivande specialistofficerare av sig uniformsmössan och hedrar med en tyst minut de 39 bosnienmuslimska bybor som dödades och skändades i oktober 1993. Platsen är ödesmättad än idag och stämmer till stor eftertanke hos kadetterna från Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) som är i Bosnien-Hercegovina för att lära av det krig som utspelade sig här för drygt 20 år sedan.

Kadett Alexander Wristel har iklätt sig överste Ulf Henricssons roll, chef för den nordiska bataljonen, och berättar om etableringen av åttonde kompaniet i Vares. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadett Hampus Einarsson berättar om hur den nordiska bataljonen till slut lyckades hjälpa de bosnienmuslimska män som satt gisslan under svåra förhållanden i en skolbyggnad i Vares. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Hur hade ni tagit er till andra sidan av järnvägsspåren? Kadetterna Malin Lind och Martin Karlsson diskuterar hur de skulle ha gjort om de ingått i den FN –styrka som stoppades vid en järnvägsviadukt på väg för att ta reda på vad som hänt i Stupni Do. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
– Det var jättekul att vara övningsledare och få berätta för plutonen vad vi lärt oss om vad som hände i Stupni Do, även om händelserna är tuffa att ta till sig, säger kadett Frida Enberg. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
– Vi ville förmedla en känsla för vad som mötte FN –soldaterna i Stupni Do, och jag tror att vi lyckades, säger kadett Daniel Andersson. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Stupni Do 2016. I oktober 1993 totalförstördes byn. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadetterna i första pluton håller en tyst minut vid minnesplatsen för offren i Stupni Do. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
En lång kulen dag med många intryck lider mot sitt slut – i byn Dastansko är det dags att få upp värmen och energin litegrann genom knäböj och armhävningar. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadett Joel Widarsson berättar med inlevelse om hur tre svenska FN-soldater togs som gisslan i byn Dastansko under tre timmar i november 1993. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
En stunds reflektion i den vägkorsning i Dastansko där förhandlingarna om de gisslantagna svenska FN-soldaterna ägde rum. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Sarajevo 2016. Under kriget besköts staden och dess invånare från 200 eldställningar på höjderna runt om staden under den långa belägringen. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Kadetter ur fjärde pluton studerar hur Sarajevo besköts med indirekt eld. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Med pasta och pumpakärnor illustreras uppfinningsrikt de artillerigranater, totalt närmare 400 000, som slog ned i Sarajevo under kriget. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
– Veckan i Bosnien har gett perspektiv, berättar kadett Linus Alburg. Vi har fått blicka in i avgrunden av det mänskliga väsendet, men också sett ett fantastiskt och spännande land. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Det har jättestor betydelse att verkligen vara på plats där det hände, konstaterar kadett Frida Enberg, som tillsammans med sin kurskamrat Daniel Andersson lotsat resten av plutonen genom händelserna i Stupni Do. Vi har bokstavligen just följt i de svenska FN-soldaternas fotspår på väg upp till byn. Vi har stått på exakt samma platser som de och fördjupat oss i de utmaningar de fick hantera när de först blev stoppade i vägspärrar, men till sist nådde byn och möttes av all fruktansvärd död och förödelse som de haft aningar om i flera dagar utan att få tillträde till platsen.
– Det är väldigt konkret och känslomässigt kraftfullt, intygar Daniel. Det är lätt att känna både ilska, sorg och uppgivenhet, men också stolthet över att de svenska soldaterna var så beslutsamma och  trogna sin uppgift och faktiskt löste sådant som andra inte lyckades med. De gjorde verkligen skillnad i det område de hade ansvar för.

Reflektion över yrkesrollen under syntes av ämnen

Under en vecka studerar nästan 100 blivande specialistofficerare kriget i Bosnien ur alla tänkbara synvinklar med utgångspunkt i sin kommande yrkesroll.
– Övningens syfte är bland annat att förbereda kadetterna för de komplexa miljöer och situationer som en medarbetare och chef i Försvarsmakten kan ställas inför, förklarar övningsledare Patrik Rydell, MHS H. Det handlar också om att väva samman de kunskaper kadetterna fått tidigare under hösten när de studerat ämnena ledarskap, pedagogik, taktik, folkrätt och säkerhetspolitik till en helhet.

Ansvar för eget och andras lärande

Parallellt med ämnesstudierna har noggranna förberedelser pågått i en dryg månad före resan. Kadetterna har förberett 19 olika stationer där de lotsar sina kurskamrater genom krigets händelser inom fyra olika huvudteman – den nästan fyra år långa belägringen av Sarajevo, den första nordiska Bosnienbataljonens (BA 01) insatser i kriget, folkmorden i Srebrenica och striderna om staden Mostar.
– Vi har läst litteratur, studerat kartor och bilder, sökt information på internet, och inte minst haft möjlighet att prata med ögonvittnen, berättar kadett Daniel Andersson, som tillsammans med Frida Enberg pratat med två av svenskarna i BA01 som nådde byn Stupni Do.
– Jag är riktigt stolt över hur mina kurskamrater har tagit sig an uppgiften, berättar Frida Enberg. Alla har gått in i sin roll med stor inlevelse och verkligen strävat efter att förklara och få oss att förstå och reflektera över vad som hänt!

När allt ställs på sin spets

Kadett Linus Alburg har valt att fördjupa sig i efterspelet till folkmorden i Srebrenica och arbetet i krigsförbrytartribunalen i Haag. Han visar bilder på de politiska och militära ledarna under rättsprocessen, men också bilden på den enda soldaten som ställts till svars och dömts– soldaten som, enligt egen utsaga, lydde order för att själv få behålla livet och fortsätta finnas för sin familj. Linus uppmanar sina kurskamrater att fundera över vilka människor som genomför folkmord, och hur ledarskapet fungerade i Srebrenica. Kan svenska soldater begå folkmord? Frågorna hänger tungt i luften, och de obehagliga svaren sitter ganska långt inne.
– Vi vill gärna att förövarna ska vara omänskliga monster, en annan typ av människa, men så är det förmodligen inte, konstaterar han. Man blir ödmjuk inför uppgiften när man förstår mer om de mekanismer som styr människor och konfliktens olika nivåer och komplexitet. Nästa gång kanske det är vi som står mellan barbari och någon form av moral.

Stärkt i yrkesvalet

Under veckan reser kadetterna genom landet som både bjuder på storslagna naturvyer, en blandning av nya och skottskadade byggnader, och en befolkning som till stor del fortfarande bär med sig kriget på olika sätt. Det finns många tillfällen att reflektera över det egna yrkesvalet och vad det kan innebära när allt ställs på sin spets.
– Det går inte att skjuta kriget ifrån sig för att det avslutades för mer än 20 år sen, sammanfattar Frida Enberg. Det som hände här händer just nu, fast i andra delar av världen. Jag känner bara ännu starkare att jag vill göra skillnad och hjälpa andra människor!