Halvsvenskt sjukhus fixar sjukvården i Norge

Det svensk-norska fältsjukhuset

Under övningen Cold Response arbetar för första gången första sjukhuskompaniet från Försvarsmedicincentrum ihop med sin norska motsvarighet, Forsvarets sanitet. De har jobbat ihop sida vid sida för att hjälpa skadade, sårade och sjuka patienter.

Kjetil Lunestad är nöjd med samarbetet. Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Erik Salanek berättade om vårdavdelningen. Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Från vänster; chefen Försvarsmedicincentrum samtalar med David Lundberg och Henrik Wigren om logistikfrågor Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten
Andreas Nederber och Terje Lillegård har morgonmöte med all personal. i mitten ser vi en "svensk-norsk" flagga Foto: Ulrika roos
Personalen samlad inför ett möte Foto: Ulrika roos
Skadad patient på ingång till sjukhuset Foto: Ulrika Roos

Skadorna är likadana på patienten oavsett om det är en amerikan, afghan, svensk eller norrman. Hur är det att arbeta i multinationellt sjukhus där hälften av personalen är svensk och den andra halvan är norsk? Med en norsk chef, överstelöjtnant Terje Lillegård, och svensk ställföreträdare, kapten Andreas Nederberg. Platsen heter Trones och ligger cirka trettio mil norr om Trondheim i Norge. När snör yr utanför tälten och helikoptrar och ambulanser landar in med skadade patienter hela tiden, då sätts samarbetet verkligen på prov. Och här är det långa transportvägar, en resa kan ta två timmar – enkel väg.

– Vi är mycket nöjda med att vi mixat sjukhuset ner på avdelningsnivå med norsk och svensk personal. Det ger bra erfarenheter för oss att ta med för fortsatt arbete, säger Terje Lillegård under en presentation för chefen för Försvarsmedicincentrum, överste Peter Adolfsson som var på besök på sjukhuset.

– Vi har haft många bra diskussioner efter övningar, inte minst etiska. Exempelvis tog vi hand om skadade fiender under ett av momenten och då diskuterades det etiska i blodtransfusioner, fortsätter Lillegård. Och jag kan konstatera att de olika mål vi hade med denna övning, ur svensk och norsk synpunkt, nåtts med råge, mycket på grund av vårt mixade sätt att arbeta, anser Lillegård.

Det är ungefär 140 personer från Norge och Sverige som arbetar direkt och indirekt på sjukhuset i mixade avdelningar: kirurgi, vårdavdelningar, intensivvård, ja i stort sett alla de viktiga avdelningar som finns på ett sjukhus. Det finns också i apoteket, tandläkarfunktionen, smink av skademarkörer, logistik inklusive mat med mera. De sju i personalen som lagar mat gör cirka 140 portioner två gånger om dagen till lunch och middag. Till det kommer frukost och kvällsmål till lika många. Skademarkörerna, som fingerar olika skador, består av tio norrmän och sex svenskar. Den svenska förplägnadspersonalen och skademarkörerna är personal ur Elfsborgsgruppens hemvärnspersonal.

– Jag hade förväntat mig att det kanske skulle bli problem i hur vi hanterar situationer i våra olika kulturer men att vi nog skulle kommunicera bra ihop. Det visade sig att det oftast är tvärtom vi tänker mycket lika men kan ibland ha en del problem med språket och olika ord, säger ställföreträdande chef Andreas Nederberg.

Men samtidigt som det övas är det också skarp verksamhet i sjukhuset. Vid tidigare övningar har sjukhuset endast haft övningsverksamhet och de skarpa skadorna som inträffat under övningen har överlåtits åt den civila sjukvården. Men här tas all personal om hand som skadas eller blir sjuka under övningen. Just denna dag var det åtta skarpa patienter, sex med skador och två med sjukdomar. Det har förekommit magsjuka, men dessa patienter tas om hand och isoleras så inte smittan sprider sig. Det är ju inte bra om det blir en epidemi som slår ut både patienter och sjukhuspersonal. I och med att övningen är i Norge så används ett norskt journalsystem och norska lagar och det är norsk personal som hanterar journalerna.

Ungefär på mitten av sjukhuset finns vårdavdelningen, som är sammansatt av åtta norrmän och tio svenskar. Här möter vi norrmannen Kjetil Lunestad som är sjuksköterska från Trondheim och arbetar i Forsvarets sanitet.

– Jag är förnöjd, det har varit en bra övning och svenskarna är professionella och har ett gott humör. Det är en go mix och ett bra samarbete så jag har inget negativt att säga, säger Kjetil.

På vårdavdelningen möter vi också Erik Salanek som arbetar deltid på Försvarsmedicincentrum. Han är infektionsläkare vid Uppsala Akademiska sjukhus till vardags.

– Här arbetar vi med både skarp och övad verksamhet. Det får inte påverka varandra negativt och patientsäkerheten är alltid i fokus. Men vi har fått det att fungera bra. Stämningen är god och det gick fort att komma in i verksamheten, säger Erik.

– Den norska personalen arbetar i det norska journalsystemet, den svenska personalen skriver för hand och detta scannas sedan in i systemet av den behöriga norska personalen. Om patienten ger sitt samtycke kommer även försvarshälsan att kunna använda dessa sjukjournaler. Det är ett juridiskt problem och då får vi försöka lösa det, tycker Erik.

I det tysta arbetar logistikplutonen, den personal som oftast inte syns eller tar mycket plats men utan dem finns det inget fungerande sjukhus. I logistikplutonen är det 25 svenskar och tre norrmän. De uppställda sjukhustälten är förankrade i ett 20 centimeter tjockt islager.

– Problemet har varit att kablarna under tälten frusit fast i isen men det kommer vi att lösa,  säger Henrik Wigren på logistikplutonen.

– Ett annat problem är att det varit mycket halt på marken runt sjukhuset. Här har frågan om att sanda eller ej varit uppe. Sanden tar bort halkan till del, men den medför också att det dras in mycket sand i sjukhuset, vilket kan påverka hygienen och det är inte bra heller, tillägger Wigren.   

– Samarbete under devisen "en för alla och alla för en" har varit den genomgående inställningen under övningen. Har ett problem uppkommit så har vi letat lösningar tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt, summerar chefen för sjukhuskompaniet, Terje Lillegård.

Karta