Från strid till vård

- ett livsviktigt övningsmoment

Efter en häftig stridsvagnsstrid 15 kilometer väster om Harads står ett flertal vagnar utslagna längs vägen. I en av vagnarna har vagnsbesättningen påbörjat första hjälpen efter att skyttens ena ben skadats svårt.
- Vi har rapporterat in vagn- och personskador och gjort vad vi kan när det gäller första hjälpen, nu måste vi tillse att skytten får mer kvalificerad sjukvårdshjälp, säger plutonchefen Axel Bergström. 

Två utslagna svenska stridsvagnar närmast. Längst bort en utslagen fiendevagn. En av de svenska skyttarna skadades allvarligt och transporterades till stridstrossens gruppering för vård. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Den skadade skytten lyfts ner från vagnen Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Sjukvårdarna påbörjar sitt arbete så fort den skadade ligger på båren Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Stridsvagnskompaniets tekniske chef Peter Eriksson i samverkan med sjukvårdsgruppens chef Mikael Aapajärvi Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
"Det har blivit mycket väntan fram till nu men nu är vi igång" säger Olof Karlsson, bandvagnsförare på sjukvårdsgruppen. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
"Det har blivit två dagar av stillasittande och väntan men nu är det äntligen igång även för vår del. De här momentet skulle man ju vilja öva minst två gånger varje dag men det blir inte alltid som man vill" säger sjukvårdsgruppens chef, Mikael Aapajärvi. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
En glad skademarkör med extra tillbehör i form av en venkateter efter avslutat övningsmoment. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Genomgång efter avslutat övningsmoment Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten
Sjukvårdsgruppens chef Mikael Aapajärvi i samtal med vårdlärarna Ann-Britt Stenberg, Carina Holmström och sjukvårdaren Hassan Khalil. Foto: Jesper Sundström/Försvarsmakten

Fiendens intensiva aktivitet i området gör att vagnen tvingas ta sig själv de dryga sex kilometrarna bak till stridstrossens grupperingsplats. Efter drygt 20 minuter är man på plats och sjukvårdsgruppen, med chefen Mikael Aapajärvi i spetsen kan påbörja omhändertagandet av den skadade. Momentet är gruppens första hela sjukvårdsmomentet hittills under övningen Vintersol.

-Det har blivit två dagar av stillasittande och väntan men nu är det äntligen igång även för vår del. De här momentet skulle man ju vilja öva minst två gånger varje dag men det blir inte alltid som man vill.

Han ser möjligheter till utveckling av sjukvårdstjänsten under övningarna.
- Jag förstår att förbandet har en krigsuppgift att lösa och sällan har möjlighet att avvara vagnspersonal som skademarkörer. Samtidigt tror jag nog att det skulle gå att öka antalet fulla övningsmoment för oss med relativt små enkla medel. Fick vi chans att sätta in egna skademarkörer vid en utskjuten vagn skulle vi få chans att öva utan att behöva ta vagn eller vagnspersonal i anspråk någon längre tid.

Allvarlig skada

Skaderapporten som stridsvagnskompaniet levererat till bataljonsstaben når så småningom sjukvårdsgruppen som kan förebereda sig för att ta emot den skadade soldaten. Efter att sjuksköterskan gjort en bedömning av skadan avgörs om den skadade ska transporteras vidare med ambulans eller helikopter, alternativt tas omhand på plats.

− Skytten hade förlorat ett ben och hade skador i buken. Vi gav honom smärtlindring och satte en till tourniquet (avsnörande förband) utöver den som hans kamrater redan satt. Väl inne i vår varma vagn fortsatte vi med att sätta venkateter, dropp samt gav honom syrgas. Han blev dock sämre och tappade andningen så vi satte en svalgtub och fick igång andningen. Därefter kunde vi börja rulla, säger Hassan Khalil, sjukvårdare på trosskompaniets sjukvårdsgrupp.  

De svåra skadorna gör att man beslutar att transportera honom till ambulans vid en större väg för vidare transport till mer kvalificerad kirurgisk vård. När transporten och överlämningen till ambulansen är avklarad beger man sig tillbaka till grupperingsplatsen för att vänta in nästa skada.

Guldstjärna i kanten

På plats finns även specialistinstruktören Ann-Britt Stenberg, till vardags vårdlärare vid Försvarshälsan Nord. Och hon är nöjd med det hon ser.
− Det har fungerat jättebra, de är väldigt duktiga i den här vagnen. De ska ha en guldstjärna i kanten.

Hassan Khalil har varit anställd vid trosskompaniets sjukvårdsgrupp i drygt två år. Innan han började sin militära grundutbildning hade han inga som helst sjukvårdskunskaper. Det har han däremot i dag.
− Det är jättebra. Man lär sig så mycket hela tiden och det går så fort. Från rekryt till att få guldstjärnor av instruktörerna på så kort tid, det känns bra, säger han och skrattar.