När Sverige blev Natomedlem för 18 månader sedan, förändrades förutsättningarna för Försvarsmakten såväl som för armén: svenskt territorium ska även fortsättningsvis försvaras av armén, men svenska markförband ska också bidra till försvaret av Sverige och våra allierade i hela Natos operativa djup.
Att arméns fältövning i år hölls i norra Sverige och Finland är därför naturligt, menar Mathias Wallin, överstelöjtnant och chef på Arméstabens operationsplaneringssektion.
– Att årets arméfältövning hållits i norra Finland tillsammans med våra finländska allierade och representanter från bland annat Försvarsstaben, Operationsledningen, Flygstaben, Norra militärregionen och Helikopterflottiljen visar vår gemensamma förmåga att verka i en krävande operationsmiljö. Övningen bygger vidare på en lång tradition av samarbete och en gemensam militär kultur, samtidigt som den utgör nästa steg i att fördjupa det svensk-finländska samarbetet, säger han.
Division ger kraft
Övningen inleddes på svensk mark, för att redan andra dagen förflyttas in i Finland.
Terrängen här saknar ofta strategisk infrastruktur som större vägar och broar, varför fältarbeten och broläggning var två programpunkter.
Ett annat syfte med övningen var att diskutera lednings- och lydnadsförhållanden för aktivering och mobilisering, tilltransport och försörjning av division i norra Finland.
– Brigaden kan slåss uthålligt på egen hand, men den har begränsad räckvidd och uthållighet. Divisionen tillför bland annat långräckviddig bekämpning, ingenjörförband, logistik och ledningsförmåga. Det gör att flera brigader kan samordnas och tillsammans skapa den kraft som avgör striden. Ett viktigt syfte med övningen var därför också att utveckla våra chefer i att leda division och fristående bataljoner inom ramen för en kår, säger Mathias Wallin.
Från häfte till handling
I ”Arméns taktiska koncept” – lanserad i fjol och framtagen efter direktiv från arméchefen – beskrivs hur armén ska användas i den nya kontexten som Sveriges Natomedlemskap innebär.
– Genom årets fältövning konkretiserades arméns taktiska koncept från ord till handling. Övningen utgjorde en central del i den tyngdpunktsförskjutning som sker mot Nordkalotten, ett område av strategisk betydelse för både de nordiska länderna och Nato. Här demonstrerades viljan att försvara oss tillsammans med allierade, skydda terräng av avgörande betydelse, möjliggöra styrkeuppbyggnad i en krävande miljö och verka med division och bataljoner i samordnad strid under en kår, säger Mathias Wallin.
FLF-Finland påbörjad
I samband med Natos toppmöte i somras tillkännagav Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till FLF-Finland, en för regionen skräddarsydd styrka under svensk ledning. Styrkan ska utgöra den första linjen av kollektivt försvar i regionen, så detta faktum var också en självklar del i övningen.
– Den taktiska planeringen för FLF-Finland inleddes genom rekognosering och förberedelser inför etablering under arméns fältövning. Tillsammans med våra finländska kollegor och Nato tar vi nu de första stegen för att omsätta strategiska riktlinjer i konkreta åtgärder. Det är avgörande för att bygga trovärdig avskräckning och stärka försvaret i vårt närområde, avslutar Mathias Wallin.