Här övar svenska och finska fartyg på att försvara sig mot drönare

Mindre drönare ställer nya tekniska och taktiska krav på flottans fartyg. Under den finska marinövningen Freezing Winds övar fartygen tillsammans på att bemöta angrepp från drönare.

Örlogsfartyg skjuter med kanon på stålgrått hav.
Örlogsfartyg skjuter med kanon på stålgrått hav.
HMS Sundsvall bekämpar en drönare med sin allmålskanon. Snart är det FNS Uusimaa och HMS Gävles tur. Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
Ett lätt regn faller över Skärgårdshavet och över ett större antal örlogsfartyg som samlats för Freezing Winds 23 i slutet av november. Det är den första finska marinövningen med internationellt deltagande sedan landet blev Nato-allierad. 
 
På halvdäck på det stora finska minläggningsfartyget FNS Uusimaa klargör två officerare en mindre fastvingedrönare för målflygning. Det drar ihop sig till det som på marint militärt övningsspråk kallas GUNEX, skjutövning. Svenska korvetter och finska robotbåtar cirklar runt Uusimaa.
 
– Finland är vår närmaste försvarsstrategiska partner. Vi delar också en speciell operationsmiljö, i form av skärgård och undervattensterräng. Det är bara vi i hela världen som har den här miljön. Det är en självklarhet att Sverige och Finland ska jobba tillsammans för att utveckla vår förmåga i den här miljön, säger örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle.

Örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle.
Örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle. Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten

Ett koncentrerat lugn 

Vid luftstridskonsolerna nere i stridsledningscentralen ombord den svenska korvetten HMS Gävle råder ett koncentrerat lugn. Luftförvarsofficern och luftförsvarsbefälet studerar de stora skärmarna vid sina konsoler. Skärmarna är fullproppade med data, presenterade i olika tabeller, kartor och listor. Fingertopparna rör sig snabbt mellan tangentbordet framför dem och alla de paneler med knappar och styrkulor som tar vid där stolarnas armstöd slutar och fortsätter upp vid tangentbordets sidor. 
 
På kort tid ska de upptäcka målet, etablera kontakt med eldledningsradar, laser och optisk kamera för att sedan med hjälp av dessa leda in och bekämpa målet med 57-millimeterspjäsen, fartygets allmålskanon.

Drönaren gör effektiva undanmanövrar

Drönaren ser ut som ett litet flygplan, med ett vingspann på runt en meter, och gör effektiva undanmanövrar för att undvika att bli träffad. Nu är det upp till besättningarna ombord på fartygen att se till att den misslyckas. 
 
– Alla fartygen har fått instruktioner att sikta på ett visst avstånd bredvid målet. På det sättet kan alla deltagande fartyg genomföra hela momentet flera gånger med samma drönare. Eldledningsradarn ger inmätning på projektilerna om de träffar eller inte, säger sergeant Caio Consonni, luftförsvarsbefäl på HMS Gävle. 
 
Korta kommandon utbyts mellan vaktchefen och luftförsvarsbefälet, LFB, genom de inre systemet, alltså de headset som bärs av alla i stridsledningscentralen och bryggan. Drönaren är i luften och har påbörjat sin första löpa. 
 
Vaktchefen: ”LFB, avslå inkommande drönare i bäring 180.”
 
Luftförsvarsbefälet: ”Uppfattat, LFB klar, på mål.”
 
Han vrider om säkringsnyckeln och trycker ner pedalen monterad under konsolen på durken.
 
Luftförsvarsbefälet: ”Skott kommer. Färdig. Färdig. Salva.”

Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta när projektilerna i överljudsfart slungas ur det utsvängda eldröret mot drönaren.
Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta när projektilerna i överljudsfart slungas ur det utsvängda eldröret mot drönaren. Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten

Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta

Bam, bam, bam, bam, bam. Tryckvågen får vattnet närmast fartyget att lyfta när projektilerna i överljudsfart slungas ur det utsvängda eldröret mot drönaren. Den kalla novemberluften fylls av krutrök och ånga. Några sekunder senare reser sig tre höga vattenpelare när projektilerna slår i vattnet vid horisonten. 
 
Under övningen används barlastad ammunition. Det är en fast projektil, en gigantisk gevärskula. I ett skarpt scenario med en angripande drönare skulle man också kunna välja att använda 3P-ammunition, en sorts programmerbar sprängammunition som exploderar i närheten av målet i ett regn av små tunga metallkulor, vilket dramatiskt ökar chansen att träffa en till ytan liten angripare.
 
Allmålspjäsen kan användas för att bekämpa mål i luften, på ytan och även mot markmål. För närstrid är korvetterna utrustade med kulsprutor på signalbryggan. Under luftförsvarsstrid bemannas de av vapentekniker och signalmatroser, som iklädda kroppsskydd och hjälm möter angriparen utan vare sig eldledningsradar, lasersikten eller kamerastöd. Istället får de lita till uppgifter om målets riktning och bäringsdragning som luftförsvarsbefälet läser i deras headset, sin egen syn och förmåga att hantera vapnet. De möter också målet på betydligt kortare avstånd, omkring några hundra meter till ännu närmare. 
HMS Sundsvall och den mindre fastvingedrönare som agerade mål under momentet.
HMS Sundsvall och den mindre fastvingedrönare som agerade mål under momentet. Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
– Under den här övningen är vi beordrade att skjuta rakt på drönaren. På det här avståndet innebär det att vi kommer att träffa precis bakom den, säger Alexander, vapentekniker och menig av första graden.

Ett flertal anfall

Fartygen går i formation på rad i vattnet och bekämpar drönaren med kanon respektive kulsprutor beroende på vilket avstånd den passerar. Under övningen hinner drönaren simulera ett flertal anfall. 
 
– Vi övar sällan mot drönare, så det är ett bra tillfälle för oss att få möjlighet att öva mot den här typen av mål, säger kapten Fredrik Sundqvist, sekond och vaktchef på HMS Gävle.
 
 
 
För besättningarna på de svenska korvetterna var övningen särskilt givande, eftersom målet är så pass litet och dessutom gör undanmanövrar för att undvika att bli bekämpat.
 
– Det gör den svårare att bemöta än de släpmål som dras av flygplan som vi normalt övar mot. Vi fick också flertalet löpor, så det här var på det hela taget ett bra utbildningsprojekt både för luftförsvararen och för vapenteknikerna som hanterar själva pjäsen, säger kapten Fredrik Sundqvist. 

”Stärker vår förmåga att snabbt kunna möta uppkomna förändringar”

Flera vapenövningar har genomförts under övningen, med såväl artilleri, torped samt sjömålsrobot. Dessutom utvecklar Sverige och Finland under Freezing Winds 23, processerna kring värdlandsstöd. Genom det stora svenska deltagandet stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. 
 
– Övningen gör det möjligt för svenska enheter att öva tillsammans med Finland och Nato-partners för att snabbt och effektivt genomföra gemensamma marina operationer. Därigenom stärker vi vår förmåga att snabbt kunna möta uppkomna förändringar i säkerhetsläget, säger örlogskapten David Forslund, fartygschef HMS Gävle.