Väder vind och vågor

De har koll på allt mellan yttre rymden och havets botten

Vad SMHI gör vet de flesta svenskar, men färre vet nog vad Metocc både gör och betyder.
– Vi tillför något till Försvarsmaktens verksamhet genom att till exempel inte bara veta när, var och hur länge det kommer regna utan också hur det kan påverka militära operationer, säger Anna Siverstig, chef på Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum.

Det är inte bara de marina förbanden som är beroende av bra väderprognoser. När de här stridsbåtarna övade utanför Berga blåste den 17 meter per sekund (arkivbild). Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum ligger i Enköping. Foto: Försvarsmakten
Här finns alltid en meteorolog i tjänst, dygnet runt och året runt. Foto: Försvarsmakten

Ingen kan påverka det, alla är beroende av det - och vi älskar att prata om det. Men vädret är också en faktor vid all militär verksamhet, oavsett om den sker i luften, till sjöss eller på land. Därför finns Försvarsmaktens väderenhet Metocc, ett krigsförband med ett femtiotal medarbetare placerat i Enköping.
Och här finns alltid en meteorolog i tjänst, dygnet runt och året runt. Allt för att kunna ge resten av Försvarsmakten bästa tänkbara väderinformation.

– Att bara veta att det är molnigt räcker inte för en pilot. Vi ser till att han eller hon får veta på vilken höjd molnen finns, av vilken typ de är, siktförhållanden och mycket mer. Som vilken ljusnivå det är på natten, säger Anna Siverstig.

Anna Siverstig, chef för Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum. Foto: Försvarsmakten


Att den informationen är viktig blev tydligt för personalen i Afghanistan, eftersom deras bildförstärkare först inte tycktes fungera. Förklaringen var dock den att det var mycket mörkare i den afghanska natten än vad man var van vid, det vill säga att nordeuropeiska förhållanden har en del artificiellt ljus.

Viktigt väder

Att vädret och dess effekter är viktigt för marina operationer är också ganska självklart: att de allierade valde den 6 juni 1944 som Dagen D för invasionen av Normandie berodde nästan uteslutande på lämpliga väder- och tidvattenförhållanden.

– Vi kan också ge prognoser på det som sker under vattenytan, till exempel den skiktbildning som utvecklas mellan olika vattenlager i Östersjön.
Även markoperationer påverkas av vädret, som den pågående insatsen i Mali. Att där veta hur och när sandstormar utvecklas kan vara avgörande för underrättelseförbandets arbete. Och det finns en hel del likheter mellan vädertjänst och underrättelsearbete, menar Anna Siverstig.
– I båda fallen handlar det om inhämtning av information, analys och att ta fram ett underlag. Och ibland kan våra kompetenser samarbeta, som under ME 02 i Adenviken. Då kom den medföljande meteorologen och en underrättelseofficer på att man genom att samköra historiska väderrapporter om våghöjd, vind och liknande faktorer med historisk data kring fartygskapningsförsök, så kunde de skapa sannolikhetsnivåer för när och var pirater kunde tänkas operera de närmaste dagarna.
– Då är våra datasystem avgörande, för det är de som räknar ut våra prognoser. En prognos för de närmaste 24 timmarna kan vi göra mycket detaljerad, en prognos i upp till fem dygn har bra sannolikhet. För några år sedan hade vi samma korrekthet för en tredygnsprognos, så vi blir bättre och bättre i vår prognostisering.

Så, då är frågan given: Hur blir vädret i sommar?
– Det blir soligt. Garanterat. Någonstans, säger Anna Siverstig.