Soldater som räddar liv på kamrater

28 nya stridssjukvårdare utbildade i Halmstad

En fem veckor lång, intensiv kurs lider mot sitt slut. I veckan examinerades 28 elever i Halmstad, som utbildats till stridssjukvårdare.

Här övas att sätta på en tunn självhäftande plasthinna för att hålla ihop bröstkorgen - en bit "extra-hud". Foto: Carl M Sjöstrand
Att kunna sätta en slang genom näsan, nästub, för att underlätta andning är ett viktigt moment i övningen - som utförs på en docka. Foto: Carl M Sjöstrand
Här simuleras att den skadade fått granatsplitter i armhålan och måste förbindas. Foto: Carl M Sjöstrand
I vissa situationer kan en skada innebära att luft dras in i bröstkorgen men inte ventileras ut, vilket ger ett ökande övertryck som kan bli dödligt. Situationen avhjälps genom att stridssjukvårdaren dels kan identifiera detta förhållande och dels kan sätta en nål för att "ventilera pneumothorax". Foto: Carl M Sjöstrand
Här har stridssjukvårdaren identifierat ett brustet bäcken, lyckats försiktigt dra in hjälpmedlet under kroppen och nu stabilisera bäckenet genom att spänna så att det hålls ihop. Foto: Carl M Sjöstrand
Här förevisar lärarna hur man sätter på en nackkrage för att stabilisera huvud/nacke. Foto: Carl M Sjöstrand
Ett känsligt och exakt teamwork krävs för att föra över en skadad på ett spineboard, utan att förvärra situationen. Foto: Carl M Sjöstrand
Här är patienten fastspänd på ett spineboard enligt konstens alla regler för att säkert kunna transporteras vidare. I bakgrunden övar kamraterna på att förflytta en skadad med en så kallad NATO-bår. Foto: Carl M Sjöstrand
Stridssjukvårdarens väska är sinnrikt packad med ett fack för respektive skadesituation. Foto: Carl M Sjöstrand

En stridssjukvårdare är en soldat som är specialiserad på att avhjälpa de i strid vanligaste dödsorsakerna. De tre prioriterade komplikationerna är: Blödning, hinder i luftvägar och övertryck i bröstkorgen (ventil-pneumothorax).

Därutöver lär man sig bland annat att hantera hypotermi och att fixera bäcken med bäckenstabilisator. Andra delar i utbildningen är kamrathjälp under beskjutning, transport av skadad samt att detektera och på kamratnivå stötta  vid mentalt trauma.

IO 14

Chefen för insatsstaben beslutade att stridssjukvårdare skall ingå i insatsorganisation 2014 och därför har nu en intensiv utbildning pågått under det senaste året. Nu har turen kommit till Halmstad att hålla en sådan utbildning och deltagare har kommit hit från andra närliggande förband, som P 7 och K 3.

Löjtnant David Karlström, som leder och utvecklar utbildningen av stridssjukvårdare, vid Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg, är nere och inspekterar utbildningen i Halmstad. Han berättar att man ska kunna jobba i tre steg:

  1. Omhändertagande under beskjutning,
  2. Taktiskt omhändertagande enligt CABCDE och
  3. Taktiskt omhändertagande under evakuering av skadad

– Målet är att vissa från denna grundkurs ska gå vidare till instruktörskurs. Därefter ska alltså Lv 6 kunna genomföra egna utbildningar utan stöd av oss i Göteborg, säger David.

En förtroendebefattning

Denna gången har förstesergeanten Johan Brorson åkt ner från FömedC för att vara kurschef. Han har även hjälp av instruktörer från andra förband, som tidigare genomfört utbildning. Johan känner sig väl hemma, han är ursprungligen utbildad på Lv 6 och har varit anställd här några år.

– Befattningen som stridssjukvårdare är att betrakta som en förtroendebefattning i gruppen och ställer höga krav på personlig färdighet som soldat. Den dagen det värsta händer är det stridssjukvårdaren som genom sitt agerande kan utgöra skillnaden mellan liv och död hos den skadade, konstaterar Johan.

Utbildningen genomförs i huvudsak fältmässigt vilket innebär att alla praktiska moment utförs iförd full utrustning med vapen, stridsväst mm. Behandlingsprinciper har tagits från den amerikanska militära sjukvårdsutbildningen, helt enkelt eftersom de har kvantitativt mycket större erfarenhet av stridssjukvård än vad vi har. Man arbetar efter devisen ”train as you fight – fight as you train”.