"Kontaminerat" fartyg saneras

Ett svenskt fartyg som nyligen kom tillbaka till Sverige efter ett utlandsbesök i södra Östersjön, misstänkte att fartyget och dess besättning hade utsatts för någon form av industriavfall. Fartygets besättning begärde därför stöd av Försvarsmakten med att identifiera och klassificera eventuella avfall ombord på fartyget.

En gigantisk vattenpåse som rymmer tre kubikmeter, användes vid saneringen
En gigantisk vattenpåse som rymmer tre kubikmeter, användes vid saneringen
En gigantisk vattenpåse som rymmer tre kubikmeter, användes vid saneringen Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
En fältdusch för sanering
En fältdusch för sanering Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Gruppchefen Rune Eriksson berättade för ställföreträdande chef Amf 1, överstelöjtnant Anders Bohman om saneringsbanan
Gruppchefen Rune Eriksson berättade för ställföreträdande chef Amf 1, överstelöjtnant Anders Bohman om saneringsbanan Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Jennie Ivarsson var relativt ny i sin roll och mycket intresserad av CBRN
Jennie Ivarsson som fanns bakom skyddsmasken, var relativt ny i sin roll och mycket intresserad av CBRN Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

I hamnen dit den misstänkta kontaminerade fartyget var på väg, rådde full aktivitet. Hemsvärnssoldater med specialistkompetens inom kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, som inom Försvarsmakten benämns CBRN, förberedde ett mottagande av fartyget. Utrustningar som används för att indikerade olika typer av strålning förbereddes. Likaså iordningställdes en saneringsbana, där soldater var beredda att sanera eventuella kontaminerade besättningsmän och kvinnor. Sjukvårdspersonalen hade också intagit högsta beredskap.

CBRN tas på allvar

När fartyget väl förtöjde, spilldes ingen tid utan soldaterna påbörjade omedelbart sitt arbete med att hitta eventuella avfall. Det tog inte många minuter innan mätutrustningen larmade för höga halter av gammastrålning.

Händelsen utspelade sig på Amfibieregementet och var en övning, men det skulle kunna vara verklighet. Att kunna hantera incidenter med strålning, smitta och gift har blivit allt mer aktuellt i Försvarsmakten likväl som i samhället i övrigt.

Att kunna hantera CBRN, har alltid ingått som en uppgift för soldater och officerare. De senaste åren har det dock skett en enorm utveckling och satsning i Försvarsmakten på att än bättre kunna hantera den här typen av hot. Att utveckla förmågan har inte minst varit viktig med hänsyn till att Försvarsmaktens personal ska kunna lösa uppgifter på hela konfliktskalan, det vill säga från väpnad konflikt till att stödja samhället i kris eller svåra påfrestningar. Att Försvarsmakten också stödjer olika internationella insatser där hotbilden också kan omfatta strålning, smitta och gifter av olika slag, har självklart haft en viss inverkan. Samma utveckling inom CBRN kan man se i många andra länder, av samma anledning.

CBRN en samhällsresurs

– Intresset för att jobba med CBRN är enormt och det har inte varit svårt att hitta personal till de olika Hemvärnsbataljonerna. Det är varierande bakgrund på personalen, det finns både professorer, forskare och studenter för att nämna några. Under övningen har fyra CBRN-plutoner ur olika Hemvärnsbataljoner deltagit. Det har varit fantastiskt bra att kunna öva på Amfibieregementet och ombord på fartyg. Att kunna genomföra en gemensam övning med soldater från olika förband har kanske varit det allra viktigaste, sa övningsledaren Bengt Andersson

Övningen var indelad i fem olika stationer som bland annat bestod av sanering av ett fartyg, sanering av personal, identifiera misstänkta föremål och en del annat. Gruppchefen Rune Eriksson från Västerbottengruppen, ansvarade vid tillfället för saneringsbanan.

– För oss som jobbar med CBRN är det värdefullt att kunna samöva med andra förband med samma förmåga. Det gör att vi utvecklar samma rutiner och lättare kan stödja varandra om det skulle behövas, inte minst vid en skarp insats. Det var heller inga problem att få med personalen från Umeå, även om vi hade lite långt att åka, sa Rune

Vid en annan station jobbade Jennie Ivarsson och den rekognoseringsgrupp som hon tillhörde, febrilt med mätningar.

– Jag är ganska ny inom CBRN, men jag har alltid haft ett nästan överdrivet stort intresse inom det här området. Jag känner att jag kan göra nytta, inte bara i Försvarsmakten utan lika mycket kopplat till samhället, sa Jennie

Förmågan att hantera CBRN relaterade händelser utvecklas hela tiden i Försvarsmakten, men det är lika mycket en resurs som på olika sätt kan stödja samhället.