Den bortförda officeren berättar

– Ena stunden var vi gäster, i nästa var vi krigsfångar, säger Major Thomas Johansson, som på uppdrag som OSSE-inspektör i östra Ukraina fördes bort tillsammans med sitt team. I flera dagar satt de fängslade, periodvis försedda med handfängsel och ögonbindel i en fuktig källare.

Major Thomas Johansson fördes bort tillsammans med sitt team under OSSE-inspektion i östra Ukraina.
Major Thomas Johansson fördes bort tillsammans med sitt team under OSSE-inspektion i östra Ukraina. Foto: Dag Enander/Försvarsmakten

På en välbesökt presskonferens i Högkvarteret berättade Thomas Johansson om dygnen i fångenskap.  OSSE-teamet var där på Ukrainas inbjudan för en inspektion som genomförs i alla medlemsländer med jämna mellanrum enligt Wiendokument 2011.

– För att inte väcka onödig uppmärksamhet hade vi bestämt att lämna uniformerna på hotellrummet och åka civilt mot staden Slovansk, säger Thomas Johansson.

Efter att passerat ett antal vägspärrar stannade teamet vid en parkeringsplats, när plötsligt en vit bil svänger in och ur hoppar ett antal män beväpnade med Kalasjnikovs som beordrar upp inspektörerna mot en mur. Efter en stund kommer en buss som inspektionsgruppen tvingas in i och så körs de till stadens stadshus. Där förs de in i en källare, ställs på rad, avvisiteras och plockas av klockor, livremmar och skosnören för att sedan förses med ögonbindel och handfängsel.

– I 32 timmar satt vi i källaren. Ovissheten att inte veta vad som skulle hända var jobbig, men värst var att inte kunna meddela sig till familjen. Det var dit tankarna gick mest hela tiden, berättar Thomas Johansson.

Det var fredag när gruppen blev bortförda. På lördagskvällen flyttades de upp från källaren till fjärde våningen, alla utom två från den ukrainska eskorten. På söndagen fick de höra att teamet skulle vara med på en presskonferens framåt kvällen.

– Såg jag lite trött ut på ögonen under presskonferensen berodde det nog mest på att jag blivit av med mina glasögon, säger Thomas Johansson.

Efter mötet med pressen fick de träffa personal från OSSE som pratade med de fängslade inspektörerna i 45 minuter. Kort därefter blev Thomas Johansson hämtad och förd till rummet bredvid borgmästarens rum där han fick sitta och vänta.

– Vad händer nu, blir jag anklagad för något, tänkte jag då.

Efter en stunds orolig väntan, kommer det ut en man som säger till Thomas Johansson att samla ihop sina saker för nu ska du släppas.

– Det var tufft att inte få möjlighet att säga hej då till mina kolleger i teamet. Efter de här dygnen tillsammans hade vi blivit sammansvetsade och att inte få ta avsked av dem kändes konstigt.

Snart fick Thomas Johansson möjlighet att ringa hem och berätta för sin fru att han var frisläppt.
– Hon skrek rakt ut av glädje.
Strax därpå kunde han ringa till Försvarsmaktens vakthavande befäl och meddela samma sak och sedan hörde utrikesminister Bildt av sig.

– Jag har jobbat i 35 år i Försvarsmakten och en sådan här händelse är inget man helt kan förbereda sig på. Övning är en sak, verklighet en annan.  Nu har jag fått genomgå krishantering här hemma och den har fungerat bra.

Nu i helgen har Thomas Johansson också fått träffa sina kolleger från inspektörsteamet i Berlin.
– Det kändes väldigt skönt att se dem igen och få prata igenom de här upplevelserna.

På frågan om kan tänka sig att ge sig ut på uppdrag utomlands igen svarar Thomas Johansson.
– Ja, det kan jag absolut tänka mig. Men Inte till Ukraina, det får jag inte för hustrun.