Hemvärnets historik

Andra världskriget rasade i vår närhet och behovet av att skydda hembygd var påtagligt. Spontana “enheter” för att värna om hemmet bildades tidigt, dock utan lagligt stöd. Ett riksdagsbeslut kom den 29 maj 1940 som ledde till Hemvärnets bildande.

Hemvärnet i Småland hjälper till vid en översvämning. Foto: Eric Brose/Försvarsmakten

Den starka försvarsviljan hade nu lett till att folket krävde en ny typ av krigsförband. Dessa skulle bestå av frivilliga yngre och äldre män. Våra värnpliktiga soldater tjänstgjorde i beredskapsförbanden som bevakade landets gränser. Men den som vid 47 års ålder lämnat försvaret eller den ungdom som ännu inte gjort sin värnpliktsutbildning var rekryteringsbar till Hemvärnet. Intresset var stort och redan under hösten 1940 hade 90 000 män anslutit sig till förbandet.

Hemvärnets förste chef var överste Gustaf Petri. Han hade som ordförande i 1940 års hemvärnskommitté utrett frågan om ett nytt "skyddsförband". Petri var också den som organiserade och ledde Hemvärnet från första början och fram till 1947. Han utnämndes till generalmajor 1946.

Ojämn kvalitet

Uniformer och vapen till soldaterna var under många år av ojämn kvalitet och räckte inte till alla. De första soldaterna hade enbart armbindel med landstormsmärke på och i bästa fall ett mausergevär eller en hagelbössa. Hemvärnet fick länge nöja sig med utrustning som tidigare använts av i första hand arméförband.

Första rikshemvärnstinget

Lottorna och Röda Korset inledde tidigt samarbete med Hemvärnet. Det var viktigt att lösa de nödvändiga mat- och sjukvårdsfrågorna genom samverkan med andra organisationer. De första hemvärnsmusikkårerna kom till och Hemvärnet fick en egen fana. 1941 kom tidskriften Hemvärnet ut som en bilaga till tidningen Folk och Försvar. Andra tidiga och viktiga milstolpar i vår historia är tillkomsten av Hemvärnets stridsskola, HvSS, 1943, det första driftvärnet som var ett hemvärn knutet till företag, organisation, verk eller myndighet, bildades 1944. År 1945 beslutades att alla soldater skulle få uniform m/1939 och det tog sedan mer än fem år innan alla tilldelats uniformen.  Det första rikshemvärnstinget arrangerades 1948, detta är Hemvärnets "riksdag" med förtroendevalda representanter för hemvärnssoldaterna och hålls vartannat år. 1956 skapades och genomfördes för första gången den ungdomstävling som fortfarande engagerar ca 300 ungdomar, på Hemvärnets stridsskola, varje år i augusti.

Skyddade och bevakade mobiliseringsförråd

Hemvärnets viktigaste uppgift efter beredskapsåren och under det kalla kriget var att skydda och bevaka våra mobiliseringsförråd. Förbanden skulle se till att de inkallade krigsförbanden under säkra former kunde finna och utrusta sig med vapen, uniformer, fordon med mera.

Hemvärnet växte och bestod i mitten av 1980-talet av ca 120 000 kvinnor och män. Utrustning blev efterhand allt bättre. Nya förband skapades. 1985 började man organisera hemvärn med marina uppgifter. Utvecklingen av så kallade försvarsområdesflyg i samarbete med frivilliga flygkåren påbörjades 1987 och försök med hemvärnshundar startade 1988. Sedan 1999 har all personal uniform 90. I mitten av 2000-talet omformades Hemvärnet till ett mer kvalificerat hemvärn med egna fordon, bättre utrustning och förmånligare avtal för soldaterna.

Färre soldater

Antalet soldater i Hemvärnet minskar drastiskt efter flera försvarsbeslut och organisationsförändringar i Försvarsmakten. Intresset att delta i övningar och utbildning är inte lika stort som i kristider.

År 2000 var numerären 70 000 och fem år senare, när även driftvärnet lades ned hade antalet soldater minskat till drygt 40 000. I dag består Hemvärnet av 22 000 soldater.

Hemvärnet
Fakta Hemvärnet
  • Förkortning: Hv
  • Ort: I hela Sverige