Den energirika björkveden ger bra värme för den storskaliga matproduktionen.
Foto: Anders Lindberg/Försvarsmakten
Inne i den varma Kokkärra 112 knastrar elden från björkveden och stekbordet fräser när kilo efter kilo av isterbanden steks inför kvällens middag under krigsförbandsövningen. Senare kokas och stuvas enorma mängder potatis för att mätta hungriga hemvärnssoldater som tränat på att bevaka och skydda ett viktigt skyddsobjekt.
– Den stora skillnaden mot att laga mat hemma är att man ångar det mesta under tryck i stället för att koka som vanligt. Ja, förutom att vi steker en del förstås. Och sen är det ju mängden, det blir mycket bärande för en fältkock. Jag har sprungit med både granatgevär och kulspruta, det är lätt i jämförelse, säger Daniel Mölleskog med ett skratt.
Kokgruppen har inte bara egen smak och fantasi att utgå ifrån när de planerar vad som ska serveras. I Försvarsmaktens Receptsamling listas rätter i långa rader. Där finns Korpralens korvgryta med tomat, Pansarsoldatens pastasås, Fältchili, Sjömansbiff och självfallet klassikern över alla; ärtsoppa med fläsk.
– Jag har faktiskt misslyckats med ärtsoppan en gång, ärtorna var för hårda. Det var som tur var under utbildningen, och där får man ju begå misstag för att lära sig. Jag har testat allt annat, jag ville utmana mig och göra något nytt, säger Daniel Mölleskog som gör sin andra övning i befattningen fältkock.
Vapnen till hands
”Jobbar man i koket är det alltid skarpt läge”, säger kokgruppchef Peter Samuelsson.
Foto: Peter Samuelsson/Försvarsmakten
Även kockarna är dock i första hand soldater.
– Vapnen ska alltid vara inom räckhåll för oss, också när vi lagar mat. Sen är vi ju lite för oss själva, andra soldater får inte vara på kokplatsen på grund av hygienkraven. Vi har alltid roligt, ibland kan vi spela musik medan vi jobbar. Om man inte vill frysa ska man bli fältkock! Vi står i värme eller bär på saker mest hela tiden. Det går åt otroliga mängder vatten till exempel, säger Daniel.
Att kokgruppen på den här övningen använder ved och inte dieselvärmaren, som också finns till kokkärran, är för att öva som man troligtvis kommer att kriga.
– Vi kan inte räkna med att ha tillgång till diesel för matlagning i skarpt läge, så vi använder ved. Det går inte att reglera temperaturen på samma sätt, men annars fungerar det bra, säger kokgruppchefen Peter Samuelsson.
Alltid skarpt läge
En kokgrupp ska bestå av fem kockar och en chef och betjänar vanligen ett kompani. För att bli fältkock går man en grundutbildning på två veckor, som sedan kan kompletteras med fler kurser, till exempel vinterutbildning.
– Vinterförhållanden ställer helt andra krav på oss, som för att upprätthålla hygienen. Vi ska diska i vatten som är minst 60 grader varmt även när det är 30 grader kallt ute. Det är speciellt att jobba i koket, för oss är det alltid skarpt läge. Vi måste klara alla krav och leverera rätt mängd, i rätt tid, till rätt plats. Att vara fältkock är 80 procent logistik och 20 procent matlagning, säger Peter Samuelsson.
Kokgruppen är i tjänst större delen av dygnet. Klockan fyra på morgonen tänds elden och frukosten förbereds. Så fort en måltid är klar börjar efterarbete, disk, och förberedelser inför nästa måltid. Efter kvällsmåltiden ska allt rengöras och ställas i ordning inför frukosten.
– Vi kockar får gå före matkön, men det gör vi inte. När man står och lagar så provsmakar man hela tiden, så vi tar egentligen inte matrast. Man får lätt lite mage av den här maten, den innehåller mycket energi. Men den är bra för själen, säger Daniel Mölleskog.
Här kan du läsa mer om befattningen och hur du söker till utbildningen:
Fältkock Hemvärnet - Försvarsmakten