Det militära försvaret rustar krigsförbanden med personal, materiel och kompetens för att försvara Sverige och våra allierade. Cheferna för armén, marinen, flygvapnet och hemvärnet ger en bild av vad ett allt mer hotfullt omvärldsläge innebär för dem och deras organisationer. Vi befinner oss i en tid där de fått både större ansvar och bättre resurser att lösa sina uppgifter. Under Almedalsveckan medverkar alla fyra cheferna i ett panelsamtal ombord på HMS Carlskrona, där de alla berättar om här och nu och vad som ligger framåt.
Armén fördubblas och förändras
Generalmajor Jonny Lindfors, arméchef, ger i sitt anförande en bild av vad Natomedlemskapet innebär och hur tillväxten framskrider.
I det senaste försvarsbeslutet fick armén uppgiften att närmast fördubbla sin storlek. Det innebär att armén kommer att upprätta fyra brigader varav två med subarktisk förmåga, en brigadsstridsgrupp på Gotland, en divisionsledning med divisionsförband och ett antal armégemensamma förband.
Det är en stor och utmanande resa man står inför.
En stor förändring mot tiden före Nato är att arméns förband nu verkar inom alliansens ramverk. Det innebär att svenska enheter blir en del i en större struktur, som divisioner och kårer.
Därför måste armén fortsätta utvecklingen med att agera i samverkan med flygstridskrafter, nyttja understöd från havet, samt samordna sig med cyberstridskrafter och rymdförmågor.
Flygvapnet bidrar till Natos luftförsvar
När Sverige trädde in i Nato var Flygvapnet väl anpassat för att snabbt kliva in som en del av alliansen. Det svenska konceptet med spridning och nyttjande av vägbaser har samtidigt väckt stort intresse – på båda sidor av Atlanten. Flygvapnet har bidragit med en stridsflygkontingent till Natos förstärkta incidentberedskap baserad i Polen. Kontingenten har nu ersatts av en kontingent som ingår i Natos integrerade luft-och robotförsvar (IAMD).
Flygvapnet befinner sig i en tid av tillväxt. Ett nytt stridsflygplan – Jas Gripen E ska införas och samtidigt ska man skaffa förmåga till långräckviddig bekämpning. Man har även beslutat om ett nytt taktiskt transportflygplan av typen C-390 samt ett nytt statsflyg Bombardier Global 6500 som får den militära beteckningen TP 106 . Samtidigt som TP 106 införs påbörjar Försvarsmakten införandet av S 106 (GlobalEye), ett avancerat radarspaningssystem.
Flygvapenchefen, generalmajor Jonas Wikman, ger en aktuell bild av den utveckling som sker inom försvarsgrenen.
Tillväxt och förändring i marinen
Marinen möter det allt sämre omvärldsläget varje dag på Östersjön. På Västkusten finns Göteborgs hamn och Östersjöinloppen som är av avgörande strategisk betydelse för Sverige. Marinen växer och utvecklas för att möta nya hot i dessa avgörande områden.
Samtidigt har Natomedlemskapet förändringar för marinen. Sverige har fartyg under allierat befäl och ingår i Natos strukturer. Jämfört med tiden före medlemskapet har den strategiska målsättningen förändrats – från att själva stoppa en motståndare som vill angripa oss till att ingå i Natos flottstyrkor med uppgiften att tillsammans med allierade kontrollera de avgörande transportlederna till havs.
Marinens Visbykorvetter uppgraderas och en ny och större klass av ytstridsfartyg ska beställas. Nya ubåtar byggs – och amfibieförbanden genomgår en större modernisering under kommande år.
Marinchefen, konteramiral Johan Norlén, berättar om utvecklingen.
Hemvärnets viktiga roll
Hemvärnet får en ökad betydelse framöver. Natomedlemskapet innebär att man ska kunna samarbeta med allierade förband, skydda och eskortera Natopersonal och lämna värdlandsstöd. Hemvärnet kommer också att behöva vara redo för insatser utanför sitt närområde, samt kunna försörja områden med få hemvärnssoldater med personal från andra delar av landet.
Hemvärnet ska växa personellt. Vi gör försök med frivillig militär utbildning.
De flesta befattningarna inom Hemvärnet kräver en militär utbildning. Samtidigt finns ett gap i rekryteringsunderlaget eftersom Sverige under lång period inte haft värnplikt. En åtgärd för att lösa problemet är att ge militär utbildning till frivilliga svenskar som inte gjort värnplikt. I sommar genomförs ett försök med en fem veckor sammanhängande militär utbildning där målet blir en befattning inom Hemvärnet.
Hemvärnet tillförs också ny utrustning, bland annat drönare, för att kunna lösa sin nya uppgift. Rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede ger sin bild av hemvärnet här och nu.