Stark vilja hos systemteknikerna

Just nu utbildas 17 värnpliktiga till systemtekniker på stridsfordon 90 och stridsvagn 122 på FMTS i Halmstad. Det är långt ifrån första kullen systemmekaniker som utbildas här, men det är första gången som tjejerna är i majoritet.

– Visst är vi många tjejer här, säger Tove Eklund, men vi hade rätt bra procent tjejer även på I 19.
– Visst är vi många tjejer här, säger Tove Eklund, men vi hade rätt bra procent tjejer även på I 19.
– Visst är vi många tjejer här, säger Tove Eklund, men vi hade rätt bra procent tjejer även på I 19. Jag tycker inte det gör någon skillnad. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten
Dagens uppgift handlade om navigationssystemet på stridsfordon 90.
Dagens uppgift handlade om navigationssystemet på stridsfordon 90. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten
– Det som behövs är vilja, säger Ida Renland Johansson från P 7.
– Det som behövs är vilja, säger Ida Renlund Johansson från P 7. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten
Bandarbete på stridsvagn 122.
Bandarbete på stridsvagn 122. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten
Rengöring innan bärhjulet på stridsvagnen ska sättas tillbaka på plats.
Rengöring innan bärhjulet på stridsvagnen ska sättas tillbaka på plats. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten
Stridsfordon 90-gänget: sju tjejer och två killar från I 19, P 4 och P 7.
Stridsfordon 90-gänget: sju tjejer och två killar från I 19, P 4 och P 7. Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten

Systemteknikerna går en så kallad central befattningsutbildning. De har gått klart den militära grundutbildningen på olika förband, men utbildas på FMTS under 15 veckor för att sedan återvända till sina förband med nya kunskaper. Att vara systemtekniker innebär utöver kompetens som soldat att den enskilde ska kunna leda sin grupp inom teknisk tjänst på ett teknisk avancerat system. Att vara gruppchef handlar dels om egen skicklighet, dels om förmåga att leda och samordna gruppens kunskaper och färdigheter för att lösa tekniska problem.

Övning i fält

Under förra veckan var de på fältövning på Nyårsåsens skjutfält. Med sig hade de, förutom stridsvagnar och stridsfordon, en hel container av reparationsutrustning, motsvarande vad en reparationspluton skulle ha med sig. För stridsfordon 90-gänget var en uppgift att arbeta med vagnens navigationssystem.


– De ska bli bäst på handhavandet av systemet. Det är oftast i handhavandet som felkällorna finns, förklarade kurschef Oliver Waak Brunkestam.

Av de nio blivande systemteknikerna på stridsfordon 90 är sju tjejer. Aldrig tidigare har tjejerna varit fler än killarna på denna utbildning.


– Det går väldigt bra, tycker Waak Brunkestam. Det är inga större skillnader från tidigare utbildningar i stort, men en sak tycker jag är annorlunda, tjejerna vågar i lite större utsträckning fråga när de inte vet. Det är bra för det underlättar för oss som utbildar.

De värnpliktiga själva funderar inte så mycket på hur deras grupp är sammansatt.


– Visst är vi många tjejer här, säger Tove Eklund, men vi hade rätt bra procent tjejer även på I 19. Jag tycker inte det gör någon skillnad.


Styrka då? Behövs inte det?

– Det som behövs är vilja, svarar Ida Renlund Johansson från P 7 snabbt, och får lika snabbt medhåll från Oscar Isaksson från I 19.


– Det här är inte så jobbigt om man är smart, slår han fast.

Systemteknikerna på stridsvagn arbetade samtidigt på två täter, en med motorproblem och en med bandarbete. På motortäten stod något inte rätt till och fyra värnpliktiga felsökte. Kanske kan det vara något som stör bränsletillförseln?​


– Det är väldigt lärorikt att vara här på FMTS, tycker Madeleine Westlund, I 19. Det är mer som att gå i skolan än att göra lumpen. Fokus ligger på att vi ska lära oss så mycket som möjligt. Och instruktörerna är väldigt duktiga och pedagogiska.

– Det är kul att lära sig nya saker, säger Timothy Löfstedt, I 19. Det här är ganska komplicerade system, men de går ändå att förstå till slut. Jag funderar på en fortsättning i Försvarsmakten, om det fortsätter att vara lika kul som jag tycker att det är nu.

– Att vid mönstring söka sig till och därefter genomföra en systemteknikerutbildning bidrar till att bygga en väldigt fin grund att stå på i fortsatt yrkesliv, säger marksystemavdelningens chef, major Lena Alfvén.

Grundutbildning, befattningsutbildning och därefter praktiskt arbete inom teknisk tjänst på respektive hemförband ger den enskilde soldaten förståelse för tekniskt komplexa system, förmåga att verka i och leda en grupp mekaniker i det viktiga reparationsarbetet samt en god förståelse hur grupper fungerar oavsett miljö eller situation. Vad den enskilde än väljer att utveckla sig vidare inom – Försvarsmakten, eller att gå vidare via civila ingenjörsutbildningar till Försvarets Materielverk eller andra högkvalificerade yrken i det civila, är alla dessa kunskaper värdefulla.

– Att få vara med om en omgång systemtekniker med så många tjejer är väldigt spännande. Dessa tjejer och killar visar att teknik i allra högsta grad är ett framtidsyrke – oavsett kön, säger Lena Alfvén.