Livgardet avslutar 9 år lång FN-insats i Mali

De senaste åren har säkerhetsläget i Mali, ett av världens fattigaste länder, förvärrats och internationella militära styrkor har varit på plats med målet att stabilisera läget. På grund av försämrade relationer med militärjuntan som styr landet beslutade Frankrike i februari att dra tillbaka sina styrkor. I mars meddelade regeringen att det svenska bidraget i FN-insatsen Minusma avslutas. Planen är att avvecklingen ska vara genomförd och klar första halvan av 2023.

Man i grön uniform
Man i grön uniform
"Sverige har nu anmält till FN att förbandet inte längre kommer att vara operativa och lösa uppgifter utanför campen. Vår enda uppgift är nu att avveckla det svenska styrkebidraget" berättar Mali 17:s kontingentschef överstelöjtnant Martin Johansson. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Man i beige uniform
Löjtnant Gustaf är chef för logistikplutonen i Mali 17: "Det finns listor i våra system på all materiel som ska hem till Sverige. Men i verkligheten är det nog min pluton som kommer få den aktuella uppfattningen om hur mycket det faktiskt är. Det kommer att saknas saker och saker kommer att dyka upp. Inventering är nyckeln till kontroll." Foto: Emma Jaans Nord/Försvarmakten
soldater med stridsutrustning bär på granatgevär
Skytteplutonen har övat bland annat skarpskjutning innan nedresan till Mali. Hur dagarna på campen i Gao kommer att se ut för deltagarna är ingen som vet, men en sak som är säker är att alla kommer att behöva packa och lasta samt vårda och ta hand om materiel. Foto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten
Två fordon med soldater utanför på ett fält
Skytteplutonen har övat bland annat skarpskjutning innan nedresan till Mali. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
ett militärfordon bogserar ett annat
Övning av omhändertagande av fordon, i detta fall bärgning av terrängbil 16 (Galt). Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
En soldat avfyrar ett granatgevär
Skytteplutonen har övat bland annat skarpskjutning med granatgevär. Foto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten

Det är Livgardet som ansvarar för den sista Mali-styrkan vars huvuduppgift är att avveckla Försvarsmaktens och Sveriges nioåriga insats i landet. Den svenska basen, camp Estelle, i staden Gao ska packas ihop och all materiel ska sändas hem till Sverige.

Det är ett omfattande arbete som ska genomföras och transportflygen som ska frakta allt är bokade sedan länge. Mängden av materiel är svår att överblicka men allt finns dokumenterat och registrerat.

– Det är drygt 13 000 rader med utrustning i ett excelark, för att ge en bild av omfattningen. Vissa saker finns det en av och vissa flera hundra av, berättar chefen för styrkebidraget, kontingentschef och överstelöjtnant Martin Johansson.  

Förutom mängdmateriel som uniformspersedlar handlar det om vapensystem, fordon och sambandsmateriel. Allt är styrt vart det ska när det kommer till Sverige och vilken prioritet det har. Den skyddsvärda materielen som behövs för det nationella försvaret prioriteras högst.

LOGISTIKEN I FOKUS
Den styrka som nu reser ner till det stora landet i Västafrika benämns Mali 17. Det är en styrka som skiljer sig en aning vad gäller antalet och typen av befattningar jämfört med tidigare styrkebidrag. Det beror på att arbetet som ska göras till största delen består av logistik.

Löjtnant Gustaf är chef för logistikplutonen som har en extra viktig roll.

– Hela logistikplutonen har fått samma utbildning som alla tidigare logistikplutoner i Mali-insatser fått, som sjukvård och teknisk tjänst. Det som skiljer sig från tidigare insatser är logistikgruppen som kommer att göra mycket av det mer komplicerade logistiska arbetet. De har fått särskild utbildning i att inventera, packa och förbereda för avtransport med flyg, berättar Gustaf.

I gruppen finns soldater från Upplands flygflottilj, F 16, eftersom specialistkompetensen kring vilka regler som gäller för flygtransport och hur man förbereder gods för flygfrakt inte finns inom armén. Men där finns även soldater från andra delar av Försvarsmakten.

– Plutonen består av medarbetare från många olika förband vilket är roligt men också en stor utmaning för mig som plutonchef. Jag har soldater från nästan hela armén och även flygvapnet. Förutom personal ur tre bataljoner från Livgardet kommer de från F 16, SkyddC, FMTS, P 4, P 18, Ing 2 och K 3, säger Gustaf.

"Jag känner stolthet i vår uppgift och ser det som väldigt hedervärt. Vi kommer ta hem stora mängder krigsmateriel till Sverige som kan användas här hemma eller på insats i framtiden. Den är värdefull och viktig för armén och hela Försvarsmakten"

EN HEDERVÄRD UPPGIFT
Under den halvårslånga perioden av förberedelser och utbildningar har Gustaf fått kommentarer från kollegor som nästintill beklagat att missionen kommer bli ”tråkig” och att ”avveckling inte är det man vill syssla med” när man gör en utlandsmission.

– Jag ser det inte på det sättet, säger Gustaf. Jag känner stolthet i vår uppgift och ser det som väldigt hedervärt. Vi kommer ta hem stora mängder krigsmateriel till Sverige som kan användas här hemma eller på insats i framtiden. Den är värdefull och viktig för armén och hela Försvarsmakten.

Kontingentschefen Martin är av samma uppfattning, men poängterar att även om uppgiften är att avveckla det svenska styrkebidraget behöver förbandet ändå vara förberedda och övade för att kunna hantera hotbilder på samma sätt som tidigare förband.

– Jag känner mig trygg i förbandets förmåga. Min uppgift är att försöka skapa bra förbandsanda. Lyckas man med det så kan man också lösa det mesta. För mig handlar det om att hålla samman förbandet, hantera eventuella friktioner och se till att själva avvecklingen går enligt plan, säger Martin.

ÖVERLÄMNINGEN ÄR VIKTIG
Det första som händer när styrkan kommer till Mali är en så kallad HOTO – handover takeover. Det innebär att varje befattningshavare i förbandet får några veckors överlämning med sin företrädare på plats. Det är en viktig del i utbildningen och förberedelserna, kanske den allra viktigaste menar Martin.

– Vi får samlade erfarenheter och rutiner från dem som varit i miljön i ett halvår. Det är en trygghet att kunna ta över något som fungerar.

När kontingentschefen får frågan hur det känns nu när insatsen startar, svarar han:

– Det känns bra! Det har varit en lång förberedelseperiod och vi är väl förberedda och laddade för insats. Det blir skönt att komma på plats och börja lösa uppgifterna där nere. Vi är redo, både som individer och som förband.