Blodbanken räddade liv på midsommarafton

Under midsommarafton utsattes den tyska FN-styrkan i Mali för en attack av en självmordsbombare. Det satte sjukvårdsresurserna på Camp Castor under prövning. Tack vare den svenska blodförsörjningen på plats kunde liv räddas.

Sjuksköterska tappar soldat på blod.
Sjuksköterska tappar soldat på blod.
Så här kan det se ut när soldater och officerare tappas på blod i insatsen i Mali. Foto: Jonas Bäsk/ Försvarsmakten
Kvalitetskontroll av blod.
Blodet som tappas i konceptet "Walking Bloddbank" kontrolleras och testas för att kvalitetssäkra det. Foto: Jonas Bäsk/ Försvarsmakten
Påse fylld med blod.
Insatsen i Mali är riskfylld. Om någon skadas allvarligt och är i behov av akut kirurgi kan tillgången till blod vara avgörande. Foto: Jonas Bäsk/Försvarsmakten

Den tyska FN-styrkan attackerades av en självmordsbombare 25 juni och de sårade soldaterna flögs in till den tyska basen Camp Castor med helikopter. Där stod svenska, brittiska, tyska och belgiska läkare och sjukvårdare beredda för att ta hand om de sårade. Med det blod som tappats från den svenska kontingenten kunde man förhindra en dödlig blodförlust.

Den svenska FN-styrkan i Mali finns på Camp Estelle, som är en del av Camp Castor. Styrkan på plats arbetar enligt en modell kallad Walking blood bank, på svenska Vandrande blodbanker. Detta koncept för blodförsörjning bygger på att soldater och officerare i insatsområdet tappas på blod med jämna mellanrum. Man använder sig alltså av lokala blodgivare i stället för att flyga in blod utifrån. Tack vare det konceptet är kontingenten nästan helt självförsörjande på blod.

FRÅN FN-SOLDAT TILL FN-SOLDAT

Svenska Andreas koordinerade de tyska, brittiska, belgiska och svenska sjukvårdsresurserna vid omhändertagandet av de sårade tyska soldaterna. Det multinationella teamet arbetade med samlad kraft för att rädda liv.

– Under omhändertagandet tog vi initiativ till att påbörja tappning av blod med hjälp av vår svenska personal. Det gjordes för att tillgodose det eventuella behovet, eftersom vi tillämpar konceptet walking blood bank, säger Andreas.

Varje människa har omkring fem liter blod i kroppen. När det har tappats och kylts ner så är det bara tjänligt för användning under en begränsad tid.

– Det blod vi tappar här kallas för helblod. Vi kontrollerar och testar blodet för att kvalitetssäkra det. Vi får fortfarande en viss mängd blod från Sverige, men det är något som kallas e-kons (erytrocytkoncentrat) som endast är röda blodkroppar, separerat från vita blodkroppar och blodplasman, säger Pia, som är ansvarig sjuksköterska för blodtappningen vid Mali14.

ETT TEAM – FLERA NATIONALITETER

Samordningen mellan de deltagande länderna startade strax efter ankomsten till Mali.

– Redan när vi kom ner till Mali insåg vi att vi ville samordna sjukvården, vilket var en framgångsfaktor för att det skulle fungera så bra som det gjorde. I ett tidigt skede klarades det ut vilka nationer som hade vilka förmågor och hur de kunde utnyttjas, säger Andreas.

Med välutbildad personal som koordinerades, tillsammans med walking blood bank-konceptet, kunde liv räddas vid attacken på midsommarafton. Arbetet tillsammans med de övriga nationerna på Camp Castor kommer fortsätta för att utveckla samordningen ytterligare.

BERÖM OCH TACKSAMHET

Efter den snabba insatsen med medicinskt stöd från svensk personal i Mali har det riktats beröm och tacksamhet från många olika håll. Inte minst från de soldater som skadades av självmordsattacken, men också från den tyska kontingentschefen i Mali och Tysklands försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer som i ett brev till Försvarsminister Peter Hultqvist uttrycker stor tacksamhet över att det svenska förbandets snabba, professionella och omdömesgilla beslut resulterade i att alla överlevde. Brevet går att läsa i sin helhet här.