Att upprätthålla ett fysiskt stridsvärde

Det krävs inte bara en god fysik för att klara påfrestningar som att bära tung packning i dåligt väder och otjänlig terräng. Med kunskap om hur man behåller fokus, undviker hunger, törst och onödiga skador, ökar uthålligheten avsevärt. Alltså känna till hur man upprätthåller ett högt fysiskt stridsvärde.

Fysiskt stridsvärde. Nya torra strumpor och fotmassage med jämna mellanrum hjälper till att hålla fötter och humör uppe.
Fysiskt stridsvärde. Nya torra strumpor och fotmassage med jämna mellanrum hjälper till att hålla fötter och humör uppe.
Massera ömma fötter och byta fuktiga strumpor mot torra, är ett knep för att behålla ett högt fysiskt stridsvärde. Likaså att få i sig varm mat när det finns tid för det, och spara på de lättillgängliga energidepåerna till tillfällen då man behöver något i farten. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Fysiskt stridsvärde.
Ett fystest görs innan och efter soldatprovet för att få jämförbara värden. Förhoppningen är att kunskaper i hur man behåller sitt fysiska stridsvärde har gett gott resultat.
Kadetterna gör ett fys-test innan dagarna i fält. Förhoppningsvis kan de med hjälp av sina kunskaper i fysiskt stridsvärde prestera ungefär lika bra vid motsvarande test efter dagarna ute i terrängen. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Fysiskt stridsvärde 
Kadetternas utrustning vägs.
Den enskildes utrustning vägs för att var och en ska kunna sätta det i relation till den upplevda ansträngningen. En dubbelt så tung packning kräver en bättre fysisk förmåga, regelbundna pauser och ökat behov av energi och vätska. Något som en chef måste vara medveten om. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten

Under den marina utbildningen till specialistofficer läser kadetterna två kurser i just fysiskt stridsvärde. Här får de kunskap om hur man förbereder sig och bäst tar hand om sig själv för att klara av allt från daglig tjänst till de mest krävande situationerna. Den här tvåveckorskursen syftar till att ge kadetterna djupare kunskaper om ämnet för att taktiskt kunna bedöma de yttre faktorernas fysiska och psykiska inverkan på olika individer. Men det är förstås inte första gången de kommer i kontakt med ämnet, grundläggande undervisning finns redan tidigt under GU-perioden.

Soldatprov och vinterutbildning

Kursen börjar med en teoretisk del där kadetterna bland annat går igenom hur kropp och psyke reagerar på yttre påfrestningar och vilka åtgärder som krävs för att optimera stridsvärdet. Därefter följer 3-4 dagar ute i fält med olika uppgifter och ett avslutande soldatprov. Dessa dagar inleds med ett fys-test som används som referensvärde. Efter utomhusdygnen görs samma övningar igen för att få en uppfattning om kadetterna applicerat de kunskaper de lärt sig i syfte att bibehålla ett högt fysiskt stridsvärde.

De yttre faktorer som man har att ta hänsyn till under utevistelsen är vätska, kost, sömn, personlig utrustning, hygien och miljö. De inre faktorerna som ligger till grund för att kadetterna ska lyckas under kursen och även i sina kommande tjänster, är faktorer som muskelfunktion, energigivande processer samt psykologiska faktorer.

Den här kursen är ingen prestationsövning. Syftet är att kadetterna ska reflektera över vad det är som begränsar dem och hur olika inre- och yttre faktorer påverkar enskilda individer. De ska tillsammans resonera sig fram till vilka åtgärder som måste vidtas i syfte att bibehålla sitt stridsvärde under soldatprovet.

– Även om långt från alla kadetter kommer arbeta under fältmässiga förhållanden är den här delen av kursen förlagd ute i fält. Anledningen är att den miljön bidrar till att både de inre- och yttre faktorerna snabbt blir påtagliga. Soldatprovet är också en bra förövning inför vinterutbildningen som kadetterna genomför senare i år, berättar Tim Nilsson, kurschef i fysiskt stridsvärde.

Påfrestningar oavsett miljö

Just den här perioden består av några tämligen behagliga dygn med uppehållsväder och en lägsta temperatur kring 2-3 plusgrader. Helt relevant är kanske inte miljön då dessa kadetter tillhör marinen vars arbetsmiljö är ombord ett fartyg ute till havs. Men för en besättning på ett havererat fartyg utan ström eller kontakt med omvärlden kommer det förr eller senare att bli tufft.

– De här eleverna kommer ha chefsansvar framöver med uppgiften att få sin grupp att fungerar så optimalt som möjligt under en längre tid. Slarvar man med vila, dryck eller liknande, blir risken för skador större. Och om omdömet försämras är det mycket lättare att fatta dåliga, eller rent av farliga beslut. Det är därför de måste ha kunskap om hur olika faktorer och främmande miljöer påverkar dem själva, säger Tim Nilsson.

Kursen lider mot sitt slut och kadetterna sammanfattar sina upplevelser. In- och ut-testerna jämförs för att se om åtgärderna under dagarna utomhus har hjälp eller inte. Eftersom alla är olika när det kommer till behov av mat, sömn, motivation och så vidare, så är också värdena olika.

– Det är detta som är så nyttigt med kursen. Som chef kan man inte bara utgå från sig själv, man har en hel grupp av individer att ta hänsyn till. Oavsett hur testerna nu har gått så har det varit en ögonöppnare för alla. De har fått med sig nya kunskaper och är bättre rustade för sina ledaruppgifter framöver, säger Tim Nilsson på Sjöstridsskolan.