Sexton år med Amfibiekåren

Amfibieförband verkar där vatten möter land och fungerar som länken mellan sjö- och arméstridskrafter. Så har det i stort sett alltid varit, men ändå inte.

Amfibiekåren 16 år i bilder
Amfibiekåren 16 år i bilder
Överste Ohlsson under BALTOPS med ställföreträdande plutonchef Månsson (mitten) och plutonchef Keyser (hö). Stora delar av övningen leddes av förbandet på svensk mark. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Kustjägarkompaniet fungerar i dag som amfibiebataljonens kvalificerade underrättelseenhet men har också förmågan att lösa stridsuppgifter. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Interantionellt finns en stor efterfrågan på amfibiekompetens. Förbandet har deltagit i både insatser och multinationella övningar, här tillsammans med Nederländerna i England. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Förbandet verkar med fördel i kustnära zoner med alla våra system. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Förbandets tidvisa soldater (GSS/T) övar kontiunerligt med bataljonen i syfte att bibehålla förmågan och att integrera med övriga förbandet. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Genom åren har amfibieförbandet utvecklat förmågan till ännu större rörlighet, bland annat används svävare tillsammans med stridsbåtar och andra fartyg och båtar för att förflytta förbandet. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Hemma eller långt borta, ensamma eller tillsammans med andra löser amfibieförbandet upgifter. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Underhållskompaniet förnödenhetsförsörjer hela bataljonen och är precis som övriga bataljonen snabbrörliga och stridsberedda. Kompaniet följer i anfallsriktningen och förser övriga förbandet med ammunition, sjukvård och annat som behövs. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Amfibiebataljonens sjömålsrobot, (RB17) är en viktig funktion i sjömålsstriden. Den är snabbgrupperad och effektiv. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Ledningskompaniets amfibiedykare är experter på att oskadliggöra olika typer av sprängämnen. Utöver det ansvarar kompaniet för hela bataljonens sambands- och ledningsfunktion. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Utvecklingen går mot en urbanisering i kustområden, vilket sannorlikt kan få följden att konflikter uppstår i kustzoner, förbandet har i dag utvecklat förmågan att verka i dessa zoner och områden. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Viljan att alltid göra sitt yttersta är ett utmärkande drag hos amfibiekårens personal. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Amfibieskyttekompanierna utgör i huvudsak de stridande enheten på amfibiebataljonen, en uppgift som tidigare löstes av kustjägarna. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Amfibiekåren 16 år i bilder
Vägen frammåt är tydlig och positiv för amfibiekåren Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

År 1902 bildades Kustartilleriet med huvudsäte på Rindö/Vaxholm, totalt utvecklades fem Kustartilleriregementen utspridda längs Sveriges kustzoner. Omvärldsbilden ändrades och så gjorde även Försvarsmakten och Kustartilleriet. Under 1980-och 90-talet avvecklades flera av kustartilleriförbanden för att slutligen år 1999 ha två KA-förband kvar, på Rindö/Vaxholm och i Göteborg. Dessa två ombildades år 2000 till Amfibieregementen, Amf 1, Amf 4 och bildade tillsammans amfibiekåren. I dag återstår Amfibieregementet som har utvecklat förbandet på Berga med enheter i Göteborg och på Gotland. Den 26 oktober har det gått 16 år sedan bildningen, chefen för amfibieregementet överste Peder Ohlsson, svarar på några frågor kring amfibiekåren.

I dag är det 16 år sedan amfibiekåren bildades, hur uppmärksammas det?
Vi uppmärksammar amfibiekåren varje dag på olika sätt, men självklart lite extra i dag den 26 oktober då det är viktigt att ibland stanna upp och reflektera över vår verksamhet och den roll vi spelar i Försvarsmakten och i marinen. Samtidigt som vi blickar framåt, ska vi minnas vårt ursprung och därför vill jag också slå ett slag för Sveriges äldsta kamratförening, Vapenbröderna som än i dag spelar en viktig roll. Förutom det blir det i dag tårta för att uppmärksamma dagen lite extra.

Varför bildades amfibiekåren?
Redan under 1980 och -90-talet, pågick förändringar i vår omvärld och för att möta olika utmaningar var det nödvändigt att Försvarsmakten förändrades och anpassades för att möta dessa utmaningar. För Kustartilleriet hade en förändring redan inletts många år tidigare. I alla de studier som kustartilleriet då genomförde, visade på att snabba rörliga förband med autonomt uppträdande skulle öka försvarsförmågan i kustnära zoner. Anpassningen medförde också att det fasta kustartilleriet alltmer avvecklades för att helt övergå till rörliga manöverförband. Den 26 oktober år 2000, var därmed en tydlig milstolpe där vi lämnade det fasta kustförsvaret och helt fokuserade på det rörliga amfibiesystemet.

Vilka är de största förändringarna?
Den största utvecklingen är självklart att vi nu är ett snabbrörligt manöverförband. Men vi ser också stora förändringar vad gäller till exempel personalförsörjningen. Vi har ett vilande pliktsystemet sedan år 2010 som i sin tur har medfört andra personalkategorier som bygger på frivillighet. Förändringarna ställer stora krav på rekryteringen där ansvaret i stor omfattning ligger hos regementet. Amfibieförbandet har i praktiken inga problem med rekryteringen med undantag för yrkesofficerare där vi nu gör aktiva åtgärder för att öka antalet till vårt förband. Vår utmaning precis som för övriga Försvarsmakten ligger snarare åt att behålla personal under längre perioder. Unga individer har i dag en större benägenhet att byta yrken, både på gott och ont. För att över tiden ha slagkraftiga krigsförband, är detta något som vi måste hantera och där tycker jag att vi har hittat en bra balans. Sedan grundandet har utvecklingen för amfibiekåren varit utomordentligt god vilket vi har all anledning att vara stolta över. Självklart har vi som alla andra i Försvarsmakten våra utmaningar bland annat inom materielförsörjningen.

Hur såg det ut när du började i kåren?
Jag tjänstgjorde på dåvarande Kustjägarskolan, det går inte att jämföra med hur det såg ut då och vad vi har utvecklats till i dag. I dag har amfibiekåren en mer tydlig och självklar roll i marinen med vår unika förmåga att verka i kustnära zoner och floddeltan. Genom åren har amfibiekåren deltagit i eller ansvarat för internationella insatser och deltagit i multinationella övningar vilket har skapat en efterfrågan av vår unika kompetens, det vill säga att behärska och kontrollera kust- och deltaområden. Där vill jag påstå att vi är unika, det finns i dag inget annat förband som kan lösa den typen av uppgift.

Finns det andra skillnader du vill peka på?
Försvarsdebatten har lyfts upp på agendan och är mer tydlig i dag än tidigare, inte minst med anledning av det förändrade omvärldsläget. Ett mer öppet förhållningsätt kring försvars- och säkerhetspolitik har också medfört att gemene man i större omfattning är engagerad vilket är positivt då Sveriges säkerhet rör oss alla. Med ett nationellt fokus blir det också mer tydligt vilken avgörande roll vårt förband skulle kunna få i en konflikt, som jag har sagt tidigare, det finns inget annat förband som kan lösa våra uppgifter.

Hur ser du på framtiden för förbandet?
Framtidens urbanisering går mot kustzoner med följden att framtida konflikter i allt större utsträckning sannorlikt kommer att ske i kustområden. För att kunna bemöta detta är det nödvändigt att ha förmågan att kontrollera och behärska kust- och skärgårdsområden, floddeltan och överlag grunda vatten, den unika förmågan besitter i dag amfibiekåren. Den nu pågående amfibiestudien pekar också ut tydliga behov av våra förmågor. Amfibiestudien får jag återkomma särskilt till i ett annat forum.
I olika sammanhang träffar jag utländska kollegor där man tydligt efterfrågar vår amfibiekompetens. Efterfrågan ger en indirekt möjlighet att delta i övningar eller insatser som i sin tur leder till en ökad förmåga. Sammantaget ser jag en ljus framtid för amfibiekåren.

Slutligen, vad utmärker en amfibiekårist och den berömda förbandsandan?
Viljan och förmågan att i alla lägen göra sitt yttersta för att lösa ställda uppgifter är utmärkande drag hos oss alla. Det finns en oerhörd ambition, driv och stolthet hos personalen, där inget är omöjligt. Vi som alla andra påverkas av när man har synpunkter på oss eller vår verksamhet, om man då anser den som orättvis så knyter man näven i byxfickan och bestämmer sig för att genomföra allt ännu lite bättre. De flesta har en uppfattning om oss, ibland positiv, ibland mindre positiv. Denna "yttre påverkan" gör oss starkare och bidrar till förbandsandan på ett positivt sätt. Jag är oerhört stolt över min personal och vårt förband, det är en ära att tillsammans få möjligheten att lösa uppgifter och att få vara en viktig del av Försvarsmakten och marinen. Alla som har tjänstgjort vid något av våra amfibieförband eller som i dag är aktiva i förbandet ser jag som amfibiekårister, låt mig vara den första att gratulera på födelsedagen!