Svensk språkutbildning gör succé inom Nato

Samverkan mellan länder och stridskrafter ökar kraven på interoperabilitet. För att nå dit är språkkunskaper en viktig faktor. Försvarsmaktens språkutbildning inspirerar nu även andra länder.

FN-insatsen i Mali har franska som huvudspråk. En uppgraderad skolfranska kan vara en stor fördel i kontakten med lokalbefolkning och många FN-tjänstemän. Foto: Richard Kjaergaard/Försvarsmakten
Flera Natoländer inspireras nu av den svenska modellen att kombinera språkundervisning med andra ämnen. Foto: Torbjörn F Gustafsson/Försvarsmakten

Mariamma Martin är ämnesföreträdare för språk inom Försvarsmakten. Dagligdags arbetar hon vid Försvarsmaktens utbildningsenhet på Militärhögskolan Karlberg.

– Många Natoländer har inspirerats av det sätt som vi har integrerat undervisningen med andra typer av ämnen. För engelskans militära fackspråk är svårt att komma i beröring med vid andra undervisningssäten, säger hon.

Själva syftet med att Försvarsmakten bedriver egen språkundervisning är att personalen ska kunna möta de ökade kraven som kommer med internationalisering. Det kan handla om insatser utomlands, stabsövningar eller enkel korrespondens.

Sverige har ett mycket gott rykte när det gäller den engelska språkundervisningen som bedrivs inom Försvarsmakten samt genom Försvarshögskolans försorg.

Osynliga kompetenser

Dagens mångkulturella samhälle skapar naturligtvis också en flora av befintliga språkkunskaper. Mariamma Martin har en önskan om att lättare kunna identifiera dessa kompetenser inom organisationen.

Mariamma Martin är ämnesföreträdare för språk inom Försvarsmakten. Foto: Torbjörn F Gustafsson/Försvarsmakten

– Jag skulle vilja att alla inom Försvarsmakten registrerar sina språkkunskaper. På så sätt skulle man enkelt kunna hitta rätt person för specifika uppgifter. Då menar jag inte bara vanligt förekommande språk som engelska eller tyska.

BILC, Bureau for International Language Co-ordination är den Nato-organisation som skapat Stanag 6001, en mätskala i fyra nivåer som klassar individens kunskaper i engelska. En skala som även Sverige använder. På denna placerar sig svenskar oftast bra.

Det finns en ökad efterfrågan för kunskaper i andra språk, men som inte har kartlagts eller klassats på samma sätt som engelskan. I Mali är exempelvis den mest basala skolfranskan en framgångsfaktor i kontakten med lokalbefolkningen och FN-tjänstemän.

– Jag skulle systematiskt vilja kartlägga våra språkkompetenser inom Försvarsmakten för att lättare kunna rekrytera personal, exempelvis till tjänster utomlands. Det skulle kunna ge en förbättrad operativ effekt, avslutar Mariamma Martin.