På civil mark

Vikten av att öva i samhället

Mitt i Tidaholm samsas militärtält och bandvagnar med garage och företag. Ett kompani är förlagt på en garageplan i ett industriområde. De som vill ta sig in i det som, i normala fall, är ett garageområde där privatpersoner kan hyra plats möts denna dag av en vaktpost. Står du inte med på listan och kan uppvisa legitimation så avvisas du – vänligt men bestämt.

En garageplan i Tidaholm gjordes om till förläggning under Arméövning 15 Foto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten
Anders Bengtsson på förläggning i Tidaholm Foto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten
Emil Starum tycker det är bra att Försvarsmakten övar i det civila samhället. - Det var lite krångligare att ta sig in på området och visa leg och så annars var det lugnt, säger han. Foto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten
Markstridsskolan chef Michael Nilsson och Östergötlands försvarsdirektör Jenny Knuthammar diskuterade ett utökat samarbete mellan civilförsvaret och Försvarsmakten. Foto: Maddelena Lago/Försvarsmakten
Försvarsdirektör Jenny Knuthammar med personal fick under några minuter prova på en av försvarets många uppgifter, att agera säkerhetsbåt vid färjeförbindelse. Foto: Maddelena Lago/Försvarsmakten

Det är trosskompaniet från Skaraborgs regemente som har slagit sig ner på garageplanen. Orsaken till att de har flyttat sig utanför Skövde skjutfält är att spelet i Arméövning 2015 kräver att de under morgondagen ska anfalla skjutfältet söderifrån och då behöver de slå upp sina tält utanför skjutfältet. Kvartermästaren på kompaniet, Anders Bengtsson, tycker inte att skillnaden är så stor mot när de grupperar på Försvarsmaktens egen mark.
 Det är nästan precis som vanligt. Visst, det är lite hårdare restriktioner. Vi kan till exempel inte direkt gräva skyddsgropar och värn eller nyttja den befintliga infrastrukturen men då får vi helt enkelt anpassa oss, säger han.

"Vi gör rätt för oss"

Enligt Anders Edholm, mark- och miljöansvarig för den del av övningen som är i Skövdeområdet, så har grupperingarna på civil mark gått smidigt.
 Om något sedan skulle hända med marken så är vi väldigt noggranna med att göra rätt för oss. Men oftast blir inte skadorna så omfattande. En stor del i att lokalisera platser att gruppera på utgår ifrån att dessa ska kunna ta emot ett stridsvagnskompani exempelvis, säger Anders.

Anders Edholms arbete med att hitta lämpliga platser börjar långt innan övningens start. Han berättar att allt utgår ifrån övningsmålsättningen.
  Vad vill vi öva? Utifrån det får jag sen titta på var vi behöver vara utanför våra egna områden. Finns det formella hinder på dessa platser enligt exempelvis miljöbalken? Kan vi vara här utan att förstöra marken?  Efter att jag fått svar på de frågorna kontaktar jag markägaren och då är det väldigt sällan som någon säger nej.

"Viktigt att vi syns"

Övningsledaren för Arméövning 2015, Markstridsskolans chef Michael Nilsson, anser att det är viktigt att Försvarsmakten får möjligheten att öva på annan plats än enbart på skjutfälten.
 För att kunna agera på alla konfliktnivåer måste vi även kunna agera i exempelvis stadsmiljö. Ett exempel är det moment vi haft i Motala då vi gick med förband genom Motala och vidare över Motala ström med färja. Att vi syns och visar våra förmågor ökar också trovärdigheten i samhället.

Även företrädare för den civila delen av samhället tycker det är viktigt att Försvarsmakten övar utanför skjutfälten. Under momentet i Motala besökte Östergötlands försvarsdirektör Jenny Knuthammar övningen för att tillsammans med Michael Nilsson diskutera ökat samarbete mellan Försvarsmakten och civilförsvaret. En av slutsatserna från mötet var att civilförsvaret behöver mer kunskap om det militära försvaret för att få ett mer robust samhälle som ska klara krissituationer på samtliga hotnivåer.