Inköpare i Bamako

- Jag tror att jag har missionens bästa jobb. Det här är hur kul som helst! Det säger Christina Hästesko, inköpare vid Malistyrkans logistikenhet, National Support Element, NSE, i Bamako.

Kvinna i uniform bland marknadsstånd på en marknad.
En annorlunda miljö för en svensk inköpare. Mycket av Christina Hästeskos tid har gått åt till att hitta leverantörer och etablera ett samarbete med dem. Foto: Jonas Svensson/Försvarsmakten

I Sverige är hon stabsassistent, vicekorpral och har en master i juridik. I Malis huvudstad Bamako är hennes uppgift är att hantera förnödenhetsbeställningar och inköp. I Sverige såväl som lokalt i Bamako. Det innebär att hon tar emot beställningar från förbandet i Timbuktu, från EU:s utbildningsinsats i Koulikouro, norr om Bamako, från ASIFU-staben i Bamako, alltså den stab som leder Mali 01:s verksamhet och ibland också från svenska stabsofficerare vid Minusmas högkvarter i Bamako. Oftast handlar det om kontorsmateriel, förbrukningsvaror av olika slag och hygienartiklar. Så långt inga märkvärdigheter. Men det är sedan specialistjobbet börjar.

- Jag går igenom beställningarna och tänker igenom vad som går att få tag på i Bamako och vad som måste beställas från Sverige. En sak som absolut inte finns i Bamako är till exempel vanliga linjerade kollegieblock som vi är vana vid från Sverige, säger hon. Hon berättar också tillgång är en sak, kvalitet är en annan. Toner till skrivare, skyddsglasögon eller medicinska produkter finns visserligen i Bamako, men måste ändå beställas från Sverige för att säkerställa att de håller rätt kvalitet.

- Väldigt mycket av min tid har gått åt till att hitta leverantörer och att etablera en relation till dem. Man måste gilla folk för att trivas i det här jobbet och även om det ibland bara handlar om att göra inköp på marknaden så lär man känna handlarna och får bra kontakt med dem, säger hon.

Gester och bilder

- Bamako är en rolig stad att röra sig i. Människorna jag möter har humor och den är inte alls så olik vår som man skulle kunna tro. Jag har lärt mig tillräckligt mycket franska för att kunna göra mig förstådd, säger hon och berättar att man kommer väldigt långt med gester, bilder och med att använda telefonen för att skriva siffror med.

Men inköparjobbet slutar inte med det. Varorna ska hem till campen, packas och lastas för vidare distribution, inköpen ska redovisas och det får som regel bli på kvällarna. På nätterna kan det bli transporter ut till flygplatsen för att hämta och lämna passagerare. Det blir långa dagar ibland.

Svårt utan tolk

- Det är väldigt omväxlande att jobba här vid NSE:t. Eftersom vi är så få måste alla hjälpa till med allt, så även om jag kom hit som inköpare har jag fått jobba med det mesta inom logistiken, säger hon.
Christina kom ned till Bamako med de andra i NSE:t i december 2014 och snart är det dags att åka hem till Sverige igen. Svårast, säger hon, har varit att inte ha en tolk att ta hjälp av. Bäst är framstegen, utvecklingen, att hitta de bästa leverantörerna och att bygga upp något som de som kommer efter kan fortsätta att utveckla.