Sedan tretton år har Försvarsmakten hjälpt Högskolan i Halmstad med ledarskapsutbildning. Konceptet ULF, Utvecklande ledarskap i fält, föddes då. Högskolan var nöjda och ryktet spred sig så att en gymnasieskola undrade om man skulle kunna få något liknande. En ”light-version” togs fram för dem som går andra till tredje året i gymnasiet och LUS hade sett världens ljus. ”Ledarskap, utmaning och samarbete” uttyddes den nya förkortningen. Nu har man genomfört denna utbildning för femte året i rad och fler skolor i regionen har anslutit sig för varje år.
– Det är jättekul att se hur dessa ungdomar trevande finner sig tillrätta och så småningom blir allt duktigare på att lösa de problem vi ställer dem inför, berättar Magnus Möller, normalt avdelningschef vid Luftvärnets stridsskola men denna vecka instruktör för gymnasieelever.
Det börjar med att eleverna kommer i buss ut till Ringenäs skjutfält – men denna vecka är det inga skjutningar. I stället har instruktörerna från Försvarsmakten lagt upp ett antal olika stationer där man ställs inför olika problem. Eleverna har inte fått reda på så mycket om vad som ska hända, mer än att de ska kunna övernatta. De kommande utmaningarna blir överraskningar.
En del av ungdomarna är så gamla att de har körkort och egen bil. Därför har flera samåkt i bil i stället för att åka buss.
Man måste hjälpas åt
Eleverna delas in i grupper om ca åtta personer i var och tilldelas en karta med de olika stationerna utmärkta. Alla grupper får börja på olika ställen och sedan efter hand ta sig runt till de andra platserna.
En genomgående förutsättning för att klara utmaningarna är att man måste hjälpas åt. Det är den samlade gruppens ansträngningar som räknas, inte den enskilde individens. Bara detta faktum är ovant för många av dagens ungdomar.
Man kan inte bara tänka på sig själv. Man måste kunna diskutera, jämka, lyda råd eller till och med låta sig styras av någon annan som har bättre koll på just den aktuella uppgiften …
– Tyvärr ser vi en tendens på senare år att någon hoppar av. De som däremot försöker, de finner ofta en ökad motivation under dagen och stannar genom hela övningen till nästa morgon, berättar Ulf Staveryd, i vanliga fall lärare på Militärhögskolan Halmstad.
Uppföljning i skolan
Idén bygger på att ute i fält gör man ”VAD” sedan har man uppföljning och diskussioner på skolan, där man reflekterar om ”HUR”. Det är viktigt att alla som är med ute i fält också är med på diskussionerna efteråt, där man kan räta ut frågetecken och reda ut eventuella missuppfattningar. Några lärare från respektive skola är med i fält och hjälper till – men de lägger sig inte i mer än absolut nödvändigt för att grupperna ska förstå uppgiften. Att lösa problem får eleverna klara själva.
Josefin Hervén, lärare från Osbecksgymnasiet i Laholm står vid en av de första stationerna och ger instruktioner till eleverna. Eftersom det handlar om att göra upp eld har hon även en säkerhetsfunktion.
– Jag tycker det här upplägget, med fokus på gruppens organisation och ledarskap, är jättebra, säger hon.
– Eleverna har faktiskt varit lite nervösa innan vi kom iväg. De hade ju bara fått en packlista, ingen annan information, säger hon med ett exalterat leende.
De olika utmaningarna är av mycket varierande art. På en station gällde det att göra upp eld med tändstål – först samla torrt gräs sedan får någon slå stålet medan andra skapar lä från vinden med sina kroppar och så vidare. På nästa ställe fick gruppen ställa sig på rad längs ett utlagt rep, ta på sig ögonbindlar och därefter flytta runt och försöka ställa sig i fyrkant med repet sträckt mellan sig, enbart med hjälp av muntlig kommunikation.
En annan utmaning var att gruppen tillsammans skulle balansera med var sin fot på en mycket liten platta och den andra foten i luften – här gällde det att hålla i varandra och hitta en gemensam balanspunkt. Ytterligare en utmaning var att genom att beskriva en bild på en konstruktion få några andra i gruppen, som befann sig på andra sidan en mur, att sätta ihop olikfärgade legobitar till en korrekt kopia av konstruktionen.
”Tips från coachen”
När grupperna har gått runt och klarat av alla sina utmaningar kommer de till en plats där det står ett antal tältlådor. Det finns bara en enkel instruktion, en lapp på en vägg till tvätt- och toaletthuset bredvid. På lappen står det att man ska använda innehållet i en låda till att gå i förläggning. Så småningom förstår de att här måste man samarbeta minst lika mycket som tidigare. Nu har det gått några timmar, alla är hungriga och mat får man först när alla fått upp sina tält!
Att sätta upp ett stort runt militärtält med vedkamin i mitten kan vara lite komplicerat så här kommer ibland lite ”tips från coachen” väl till pass. Magnus och Ulf ser hela tiden till att finnas i närheten, om det ser ut att bli för svårt för någon så ger de råd och stöd. Till slut är alla tälten uppe och belöningen kommer i form av mat!
– Jag tycker det här är jättebra och utvecklande för eleverna, säger Sara Dahl som är rektor på Drottning Blankas gymnasium. Hon har varit med två år tidigare och kommer gärna tillbaka.
– De förstår ju inte allt de utsätts för här men efteråt, när vi är tillbaka i skolan och reflekterar, då får man nya insikter!