Skydd för miljön

Ett aktivt miljöarbete leder till lägre kostnader för markskador än under tidigare övningar. Upp till nittio procent vill chefen för miljövärnscellen spara i förhållande till nittiotalets storövningar. Det kommer man att nå genom engagerade medarbetare i gruppen och en ihärdig uppföljning under och efter övningens genomförande.

Genomgång i miljövärnscellen. Chefen Marianne Bö leder genomgången där personalen är indelad att följa vissa förband. Miljövärnsofficeren i Setermoen Ove Andreasen pekar ut ett aktuellt område för diskussionerna. Foto: Wilhelm Guldbrand/Försvarsmakten
Esben Aarskog informerar kring en aktuell plats. Till höger om honom sitter den svenska miljövårdspersonalen, Annelie Strand och Stig Palmgren. Foto: Wilhelm Guldbrand/Försvarsmakten
Efter mötet sker samverkan mellan personalen på lokalt plan. Stig Palmgren samverkar med två norska kollegor. Ärenden gås igenom så långt som krävs för den fortsatta verksamheten. Foto: Wilhelm Guldbrand/Försvarsmakten
Sveriges försvarsminister besökte miljövärnscellen på kvällen den 16 mars. Hon fick en redogörelse av dess chef, Marianne Bö, om hur man arbetar med miljöfrågorna under övningen. Foto: Wilhelm Guldbrand/Försvarsmakten
Chefen för miljövärnscellen major Marianne Bö. Normalt jobbar hon som stabsofficer i miljövärn vid det norska försvarets operativa högkvarter. Foto: Wilhelm Guldbrand/Försvarsmakten

Marianne Bö är chef för miljövärnscellen som finns i Setermoen. Hon leder arbetet inom hela övningsområdet. I cellen ingår 16 medarbetare och bland dem två svenska.

– Förr fanns det exempel på att en övning av detta slag kunde kosta tio miljoner kronor i markskador. Nu har vi miljövärnsofficerare och kostnaderna har gått ned till mellan en och två miljoner kronor. Det är en lönsam affär att arbeta proaktivt med miljön och till detta kommer nöjdare invånare i övningsområdet.

Försvaren i både Norge och Sverige vill att samhället ska förstå att miljön är något som de tar på största allvar. Sättet att arbeta i dessa två länder överensstämmer med varandra vilket innebär att miljöarbetet för de svenska förbanden började redan när planeringen för övningen startade.

Före, under och efter

Inför årets övning har svenskarna förberett sig väl. I botten har all personal ett miljötänk som är inarbetat under många år. Före övningen har personalen dessutom fått information om vad som gäller Cold Response 2014. Under förberedelserna har miljöpersonalen deltagit i planläggningen i övningsområdet, bedömningar av olika terrängpartier har lett till styrningar av hur terrängen kan användas. Det styr sedan övningsledningsorganisationen. Förberedelsearbetet leder till en egen punkt för mark- och miljöbestämmelser i den order som reglerar övningen.

Under övningen deltar Sverige med en miljögrupp om tre personer. Två arbetar i Norge och de ingår i den norska miljövärnscellen. Här håller man koll på det svenska deltagandet och de skador och klagomål som kommer in där svenskarna har varit. Allt i ett nära samarbete med de norska värdarna. Varje ärende som kommer in förs in i en databas för senare uppföljning.

– Jag upplever att våra övningsdeltagare har visat prov på stor hänsyn när de övat, berättar Annelie Strand och fortsätter. Förbanden har reagerat snabbt på våra instruktioner. De har rättat till när något blivit fel och jag hoppas att de skador de åstadkommit ska få så små konsekvenser som möjligt. Så här långt bedömer jag att vi har drygt tio skador som är orsakade av våra förband. Under övningen markerar  miljögruppen löpande in skador på en karta som ska ligga till grund för den kommande uppföljningen.

Efter övningen är det rutin att miljöpersonalen besöker områdena där det övats, det gör man under barmarkssäsongen. Då fångar man upp skador som inte syns efter snöfall som till exempel nedskräpning, en stor uppgift efter en övning av den här storleken. Utöver det upprättar miljövärnscellen en miljöredogörelse för sina åtgärder före, under och efter övningen i enlighet med miljöcertifieringen, ISO 14001.

Skador inträffar

När 16 000 personer, organiserade i tunga mekaniserade förband, övar tillämpad och dubbelsidig strid i en civil miljö i Nordnorge så är det mer eller mindre omöjligt att inte skador uppstår. Miljöärendena delas in i skador och klagomål. Hittills i år har miljöcellen sammanlagt tagit emot cirka nittio anmälningar från allmänheten, miljövärnsofficerarna eller de ingående förbanden. I de allra flesta fall besöker en skadereglerare de drabbade inom ett par dagar. Skadorna handlar ofta om infrastruktur, vägräcken eller skyltar samt att förband rört sig över brukad åkermark. Klagomålen handlar mest om störningar i trafiken eller störande buller, och anmälningarna tas emot via telefon. Personalen i cellen bedömer att året är ett normalår när det gäller markskador under övningen.

– Vi är mycket nöjda med den svenska miljövårdspersonalen. Det har varit speciellt värdefullt att svenskarna har kommit hit inför övningen på egna rekognoseringsresor, avslutar Marianne Bö.

Cold Response 2014 är en norsk vinterövning med inbjudna marin-, flyg- och arméförband från 16 nationer.

Antal deltagare:
Cirka 16 000 varav 1400 svenskar

Övningsdatum:
8 – 21 mars

Övningsområde:
Huvudområdet för övningen är från Narvik - Harstad i söder till Tromsö i norr för markförbanden. Flyg och fartyg övar i och över kustbandet mellan Trondheim och Tromsö.