Tisdag 29 januari
GMU dag två! Det är fullt ös! Igår hämtades all materiel ut, inventering genomfördes till klockan 00:30 och sedan var det uppstigning 05:40. Man måste raka sig och sköta sin hygien. Det har ännu inte varit något stridande, allt har handlat om att prata rätt, stå rätt, gå rätt, gradbeteckningar och så vidare. Sergeant X är vårt gruppbefäl och är sträng och bestämd. Än så länge har det varit väldigt psykiskt påfrestande, mer än fysiskt, men det blir nog bra och jag trivs.
Fredag 15 februari 2013
Klockan är nu 02:15 och jag är eldpost 02:00–03:00. Det är vår andra natt i fält och början på tredje dagen. I 24-timmarspåsarna är det frystorkad mat, så kallade grönpåsar, till frukost, lunch och middag samt annat smått och gott. Jag är väldigt hård i magen och det är många som blir av den frystorkade maten då man dricker för lite. Men annars mår jag fint. Det är jobbigt att det är kallt och massa snö. Dock så lär man sig att se och uppskatta saker som man annars tar för givet, bara att det är ljust och inte mörkt är rena lyxen. Nu är det rena lyxen att vara hemma på kasern.
Befälen körde hårt med oss igår då vi övade, bland annat skydd, tecken, eldställningar och målangivning. Man är inte klok som gillar detta. :)
Jag får passa på att skriva nu för sen har jag inte tid. Det går i ett, inga lugna stunder, maten skall tryckas in på några minuter, allt skall ätas upp vare sig man gillar det eller ej, men det gör man, maten skall inte vara god den skall bara spisas så vi får energi och kan fortsätta utbildningen. Det är spring upp och ned, hit och dit och passa tiden! På morgonen kan man inte ligga och dra sig, det är fort upp riv ihop sitt skit och ut ur tältet så att vi kan riva förläggningen. Under tiden som jag sitter här på mitt eldpostspass, och är asvarm så svetten rinner, kokar jag vatten på kaminen till termosarna så vi har varmt vatten till våra frukostgrönpåsar. Jag ser till att det inte börjar brinna, eldar så att det är varmt, är stridsberedd om fienden gör ett eldöverfall och så vidare. En timme går fort när man pysslar med något.
Tisdag 19 mars 2013
Vissa dagar ser likadana ut. Morgonen börjar med att klockan ringer 05:50 och då går jag upp pissar och rakar mig. Klockna 06:00 är jag tillbaks på logementet och tänder lampan så att de andra vaknar. Jag tar på min M/90-uniform korrekt, bäddar sängen och putsar kängorna. 06:15–06:40 är det frukost sedan tandborstning och toalettbesök. 06:50 börjar vi att städa. 07:30 är det uppställning i korridoren. Något befäl visiterar vår rakning, klädseln och kängorna. Därefter visiterar de våra städområden. Det går fortare och fortare för varje dag så vi brukar vara klara vid 08:00. Då ställer vi upp för BRAK – träning, vi får en ny tid och en plats och ett visst utrustningskrav. Idag sprang vi stridshinderbanan gruppvis och vår grupp tog oss runt på 14 minuter 20 sekunder. Kravet är 15 minuter. Ingen sket ned sig och halva vår grupp var ur löpbart skick. Jag har fortfarande lite ont i halsen och är snuvig men det gick bra. Framför oss idag har vi fyra timmars teori om skyddslagen.
Torsdag 11 april 2013
"Aldrig ge upp" har börjat och jag sitter eldpost på tredje dagen. Jag säger bara FY FAN vad håller jag på med, en grönpåse om dagen, i bästa fall! Det är ingenting, mycket tungt arbete och än har inte det värsta börjat. Tröttheten och hungern är ett faktum.
Fredag 12 april 2013
När jag skrev igår var klockan 02 någonting och vi gick upp klockan 06:00, då rev vi förläggningen och vi fick dela två och två på en grönpåse till frukost. Sedan började vi marcha. Vi gick en bit, solen sken och fåglarna kvittrade och livet var rätt okej då. Vi kom till en station där vi fick fiskeutrustning, lina och krok typ och sedan fick vi en börja fiska. Därefter paddlade vi i en gummibåt över en ”flod” för att fortsätta marcha. 12:30 var vi över floden och började gå. Sedan gick vi hela dagen till klockan 17 typ med kortpauser för att byta strumpor. Vi gick vilse och då tog vi en paus och åt en chokladkaka som vi hade fått. Den kakan har aldrig varit så god!
Middag åt vi runt 17:30 två och två på en grönpåse sedan förflyttade sig hela plutonen till löjtnant X som kom med beskedet att vi skulle bedriva ensamdygn. Så nu sitter jag här i mitt knäppetält som jag slog upp igår kväll. När jag var klar med min sovplats, eldstad och lite annat som måste fixas tog jag fram mitt chokladpulver som jag hade sparat och ett paket kex som vi fått. Gjorde iordning varm choklad och åt kex framför en sprakande eld, då var livet underbart, då njöt jag, det var hur gott som helst, går inte att beskriva.
Jag sitter nu och smälter snö för att koka och rena. Natten var kall, jag vaknade vid två-halv tre, gick upp och pissade, fick fart på elden igen och drack varmt vatten från min termos. Sedan somnade jag om till klockan sex.
Måndag 22 april 2013
"Aldrig ge upp" är slut och vi överlevde allihop. De sista dagarna var dock de värsta som jag upplevt i mitt liv. Vi sov dåligt, åt lite, det regnade och allt var bara hur surt som helst. Men jag gjorde det och nu i efter hand kan man nöjt tänka tillbaka och vara stolt. Jag vet vad jag klarar av så nu är min ribba hur hög som helst för jag vet hur långt jag kan gå och jag hade säkert kunnat gå längre.
Permisson var hur skön som helst. Vi är nu inne på sista veckan ”avslutning” och vi tror att den kommer att bli rätt lugn, lite inventering av materiel och föreläsningar i strimma E och fys.
Olof Himmelmann