Från övning till insats

– För stridsfartygen har snabba skiften varit en naturlig del i verksamheten och något vi är vana vid. Vi har ju rätt personal och materiel med oss i fartygen. Vapen och ammunition finns exempelvis ombord för både övning och insats, säger Jon Wikingsson som är chef för 31.korvettdivisionen.

Vad kan då hända som gör att övning övergår i skarp verksamhet?

- Några exempel kan vara kränkningar av svenskt sjöterritorium, att förstärka sjöövervakningen i ett särskilt område eller att röja en skarp mina från världskrigen som upptäckts, fortsätter Jon Wikingsson. Det kan även röra sig om rent civila insatser som sjöräddningsuppdrag, där vi också kan göra stor nytta.

Att ha kontroll på närområdet är avgörande för ett stridsfartyg. Traditionellt delar man upp det i tre olika dimensioner, I luften, på ytan och under vattnet. I varje dimension används olika sensorer. Mot yt- och luftmål används oftast radar eller signalspaning och mot undervattensmål, som minor eller ubåtar, används sonarer.

Datan sammanställs

På ett av minröjningsfartygen, HMS Ulvön, är Matilda Larsson sonarbefäl. Hon ansvarar för de högupplösta sonarer som fartyget använder för att söka efter minor, eller för den delen, även ubåtar.

- Vi använder två olika sonarer för att söka under vattnet, en högupplöst skrovfast sonar under fartygets köl och en annan som sitter på den undervattensfarkost som vi kan köra framför fartyget. Med hjälp av den kan vi på ett större avstånd undersöka något intressant.

Alla data från de olika sensorerna, radar, signalspaning och sonarer sammanställs och ger underlag till chefens beslut för att optimera insatserna mot något håll.

- Det är just där utmaningen ligger. Att sammanställa och använda informationen på bästa sätt. Det är något av det vi övar allra mest och som tar lång tid att bli duktig på, avslutar Jon Wikingsson.

Jimmie Adamsson