Ett luftvärn i toppklass

Nu börjar arbetet på Luftvärnsregementet med att införa det nya luftvärn som regering och riksdag beslutade om strax före årsskiftet. Förutom nya robotar och lavetter i det system som kallas robot 98, handlar det också om att uppgradera och förbättra luftvärnets sensorer och ledningsförmåga.– Vi kommer att få ett av världens bästa korträckviddiga luftvärnssystem, säger Håkan Hörstedt, bataljonschef vid Lv 6 som arbetat med projektet.

När robot 98 nu ska utvecklas för att kunna integreras i luftvärnet, kommer den att sättas på en lavett, som dras på släpvagn av en pansarterrängbil. Foto: Micael Gustavsson/Försvarsmakten
Håkan Hörstedt, bataljonschef på Lv 6, ser fram emot de närmaste årens arbete med att införa det nya luftvärnet på sin bataljon.
Håkan Hörstedt, bataljonschef på Lv 6, ser fram emot de närmaste årens arbete med att införa det nya luftvärnet på sin bataljon. Foto: Selma Sedelius/Försvarsmakten
Robot 98 som redan används på JAS 39 Gripen kommer nu också att användas av luftvärnet i den uppgraderade luftvärnsförmågan.
Robot 98 som redan används på JAS 39 Gripen kommer nu också att användas av luftvärnet i den uppgraderade luftvärnsförmågan. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Håkan Hörstedt, bataljonschef på Lv 6, ser fram emot de närmaste årens arbete med att införa det nya luftvärnet på sin bataljon. Foto: Selma Sedelius/Försvarsmakten
Robot 98 som redan används på JAS 39 Gripen kommer nu också att användas av luftvärnet i den uppgraderade luftvärnsförmågan. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

När regeringen fattade sitt beslut i december om att anskaffa ny luftvärnsmateriel och uppgradera sensorer och ledning, var det slutpunkten i en lång process som startade ungefär fem år tidigare. Det är Försvarsmakten som har ställt kraven på det nya systemet utifrån en rad olika behov och målsättningar: modernare teknik, lägre underhållskostnader och interoperabilitet (möjlighet att samverka och byta information) med andra system och länder. Ett annat viktigt krav i det nya insatsförsvaret med anställda soldater är att det ska gå åt mindre personal för att hantera systemet.

– Vi är väldigt glada att riksdag och regering fattade det beslut de gjorde, säger chefen för Luftvärnsregementet, Stefan Jönsson. Det är Försvarsmaktens och ytterst insatsförbandens behov som har styrt kravställningarna på det nya systemet, och vi kommer att få ett modernt luftvärn i toppklass.

Processen fram till besluten i riksdag och regering handlade om att ta fram Försvarsmaktens målsättningar för en förbättrad luftvärnsförmåga, skriva kravspecifikationer och för Försvarets materielverk, FMV att välja ut de leverantörer som bäst svarade upp mot krav och målsättningar. Nu börjar arbetet med själva införandet – att ta hand om de produkter som valts ut, utveckla kringutrustning, skriva reglementen för hur materielen ska hanteras och till sist få den att fungera på bästa sätt i luftvärnsförbanden. Allt detta sker i tät samverkan mellan Lv 6, Högkvarteret och FMV.

Den robot som köps in är densamma som redan används av flygvapnet JAS Gripen-plan, jaktrobot 98. Men nu sätts den på en lavett (avfyrningsramp), som monterats på ett lastbilssläp och som i förbandet kommer att dras av en pansarterrängbil 203. Lavetten går också att integrera i andra typer av fordon.
– Det är en fördel att kunna använda en robot som redan är i bruk i försvaret, säger Håkan Hörstedt, bland annat blir underhållet billigare med större volymer, och logistikkedjan blir mer effektiv.

År 2016 kommer den första prototypen att finnas på plats, och framemot 2018 ska hela systemet vara slutlevererat till de båda luftvärnsbataljonerna. Fram till dess kommer robot 70 att vara i fullt bruk och beredskapskraven att upprätthållas.
– Till att börja med är det en mindre grupp på Lv 6 som kommer att arbeta med införandet, säger Håkan Hörstedt. Men efterhand ska ju all personal som hanterar de nya eller uppgraderade systemen utbildas på den allra modernaste luftvärnstekniken.