Ett tips har inkommit till kompaniet om en byggnad som kan ha använts som illegalt labb. Kompaniets rekognoseringsgrupp har undersökt huset från utsidan och upptäckt något som ser ut som stridsvagnsminor inuti. De har tillkallat sina norska kollegor i IEDD (Improvised explosive device disposal) som har anlänt till platsen. Deras specialitet är att ta hand om olika sorters hemmagjorda bomber och sprängmedel.
De norska och svenska delarna jobbar i ett sammansatt kompani under Cold Response. Om faran gäller kemiska, biologiska eller nukleära stridsmedel så är det den svenska delen som behandlar det. Norrmännens IEDD-grupp är de som handskas med eventuella sprängmedel.
– Vår uppgift är att leda insatsen inuti lokalen när norrmännens robot har säkrat den för sprängmedel, säger Roger Andersson, ställföreträdande gruppchef på den svenska sidan.
Farliga ämnen
Roboten han talar om styrs via en datorskärm inne i den norska bilen. Den har två kameror på sig så att föraren kan se vad roboten har framför sig hela tiden.
– Vi har satt på mätinstrument på roboten för att kunna upptäcka spår av eventuella kemiska eller biologiska ämnen som kan vara farligt, säger den svenska gruppchefen Lena Olken.
Om mätinstrumenten registrerar något så skickas Rogers grupp in i byggnaden. Han har då med sig två soldater.
– Det är en som har hand om varningsinstrumenten och en som dokumenterar allt som händer. Om det handlar om riktigt farliga ämnen så har vi på oss en hel kemdykardräkt med egen luftförsörjning men i de flesta fall så räcker det med en vanlig skyddsdräkt, säger han.
Sanering
För att kunna öva utan risk för eget liv, använder sig grupperna av ämnen som simulerar farliga ämnen. De värden som instrumenten registrerar skickas vidare till kompaniets grupperingsplats. Där tar analysdelen av kompaniet vid. Proverna skickas in i de mobila fältlaboratorier som kompaniet har med sig. Där analyseras proverna så att kompaniet vet vilka ytterligare åtgärder som ska tas. Om ämnena är farliga så tar en saneringsgrupp över för att sanera området.
Personal och objekt som har kommit i kontakt med farliga ämnen måste också saneras efter en genomförd insats och det görs med hjälp av en saneringslinje. Den består av flera olika stationer som de kontaminerade personerna eller materialet ska ta sig igenom.
– Samarbetet med de norska styrkorna har varit mycket intressant och lärorikt. Som exempel så fick vi ta en rejäl funderare ihop hur vi skulle sanera roboten efter insatsen då den har många elektroniska delar och saneringen innefattar vatten, så det här har varit väldigt nyttigt, avslutar Roger Andersson.