Höga mål i sikte

17 officerare vid Norrbottens regemente går nu en 20 veckor lång kurs för att bli instruktörer på stridsfordon 90-systemet. De nya instruktörerna kommer sedan att utbilda soldater för att försörja insatsförbanden med stridsfordonsbesättningar.

Trots att det är första gången officerarna skjuter skarpt mot luftmål, är Jörgen Degerlund nöjd: ”De har skött sig idag. Alla har en hyfsat bra träffbild”
Trots att det är första gången officerarna skjuter skarpt mot luftmål, är Jörgen Degerlund nöjd: ”De har skött sig idag. Alla har en hyfsat bra träffbild”
Trots att det är första gången officerarna skjuter skarpt mot luftmål, är Jörgen Degerlund nöjd: ”De har skött sig idag. Alla har en hyfsat bra träffbild” Foto: Marcus Boberg/Försvarsmakten
Kapten Rikard Daleke har jobbat på ingenjörkompaniet på I 19. Nu ska han bli stridsfordonsinstruktör.
Kapten Rikard Daleke har jobbat på ingenjörkompaniet på I 19. Nu ska han bli stridsfordonsinstruktör. Foto: Marcus Boberg/Försvarsmakten
Trots att det är första gången officerarna skjuter skarpt mot luftmål, är Jörgen Degerlund nöjd: ”De har skött sig idag. Alla har en hyfsat bra träffbild” Foto: Marcus Boberg/Försvarsmakten
Kapten Rikard Daleke har jobbat på ingenjörkompaniet på I 19. Nu ska han bli stridsfordonsinstruktör. Foto: Marcus Boberg/Försvarsmakten

Just nu är kursen inne i en drygt två veckor lång skjutperiod på Tåme skjutfält i norra Västerbotten. Under onsdagsförmiddagen övade kursdeltagarna skjutning mot luftmål.
– De har hittills lärt sig mycket sedan utbildningen startade i januari. Bland annat att köra i olika terrängtyper, de har fått utbildning i det tekniska systemet och stridsteknik. Nu på förmiddagen skiftar alla mellan att vara förare, skytt och vagnchef, berättar kurschefen, major Jörgen Degerlund.

Bogserat mål

Under övningen mot luftmål skjuter man mot ett mål som bogseras av ett flygplan. Målet sitter fast i en vajer, under denna skjutning cirka 2000 meter bakom flygplanet. När flygplanet närmar sig skjutfältet står fem stridsfordon 90 laddade med spårljusövningsprojektiler.
– Eftersom vi använder spårljusövningsprojektiler kan vi med hjälp av kikare se hur skyttarna träffar i målet, säger Jörgen Degerlund.
På varje fordon står en säkerhetskontrollant som med hjälp av en elektrisk spärr ser till att kanonen inte riktas fel. Skytten kan inte avfyra om eldröret är riktat utanför riskområdet.

Ett bra system

De som går instruktörskursen till stridsfordon 90 är en blandning av officerare som arbetat på andra enheter och kompanier på I 19.
– Vi har ett stort behov av instruktörer, vi måste kunna försörja insatsförband, central kursverksamhet och den utbildning av soldater vi genomför hemma på regementet, fortsätter Jörgen Degerlund.

Kapten Rikard Daleke har sedan 2002 utbildat soldater på ingenjörkompaniet, vars verksamhet nu flyttar till Göta ingenjörregemente i Eksjö.
– Jag har inte jobbat med stridsfordon 90 tidigare. Det är roligt att lära sig mycket nytt, och stridsfordon 90 är i sin helhet ett väldigt bra system, säger han.
På 20 veckor hinner ingen av dem bli vare sig erfaren skytt eller förare, men det är inte heller poängen, menar Rikard.
– Jag utgår från att jag kommer utbilda soldater som ibland kan mer än mig som instruktör. Det är ju soldaterna i fordonet som ska bli proffs på det de gör, mitt jobb är att leda dem i rätt riktning, säger han.

Rätt ammunition

Under eftermiddagen fick officerarna också en verkansförevisning, där en av vagnarna sköt projektiler och granater mot olika mål. Det gör man för att se vad olika stridsammunition ger för verkan på respektive mål. Bland annat förevisades verkan med språrljusspränggranat 90, kulspränggranat 90A och spårljuspansarprojektil 90.
– Besättningen i stridsfordon 90 ska kunna välja rätt typ av ammunition för att snabbast bekämpa ett specifikt mål och därmed lösa sin uppgift, avslutar Jörgen Degerlund.