– Det är svårt, det är jobbigt, men det är oerhört nyttigt, säger Juha Kenttäkumpu om att själv leda sitt kompani i övningen, vilket inte är så vanligt. Annars brukar han ingå i övningsledningen som planerar övningen och skriver scenariot, vad som ska hända. Och de flesta övningarna genomför man på plutonsnivå.
Men nu sitter han i en terrängbil en dimfuktig morgon på ett övningsfält utanför Enköping. Hela dagen före har kompaniet varit i strid. Inte förrän klockan tre på morgonen var det sängdags. Sen kom nya order klockan sex. Och nu har kolonnen där kompanichefens bil åker sist stannat. En av bilarna innan startar inte. Och stressen ökar. En av kompaniets plutoner längre fram hamnar i strid med motståndarna och en hel grupp slås ut. Kompanichefen får snabbt tänka om när förutsättningarna ändras.
Lätt infanteri
Luftstridsskolans tredje kompani utbildar soldater inom lätt infanteri. De viktigaste uppgifterna är att ta terräng, försvara terräng och att fördröja fienden. Att ta terräng innebär att man får ett område att ta kontroll över, att försvara terräng innebär att man ska kunna försvara sitt område och fördröjning är precis som det låter att fördröja motståndarens framfart.
Årets soldater på kompaniet är de som hamnade mellan värnplikten och det nya systemet med anställda soldater. De gör sin utbildning frivilligt men i övrigt på samma villkor som under värnplikten.
– Det har varit bättre än jag trodde, säger soldaten Erik Molin. Den här övningen nu är en av de första större övningarna vi har och det är en utmaning att klara av det hela.
Kompaniövningen är den andra i en serie på fyra övningar. Vid den första övade man olika funktioner – ledning, samband, gruppering, förflyttningar och förnödenhetstjänst – att få fram mat och vatten till soldaterna. Vid de kommande kommer svårigheten att öka gradvis.
I slutet på maj är det dags för slutövning och sedan muckar soldaterna till midsommar.
I kompaniövningen deltog också 22. insatsplutonen från Luftstridsskolan samt 102. insatsplutonen från Ledningsregemetet.