Livgardet ramade in riksmötets öppnande

Den 5 oktober började det nya riksdagsåret. Det invigdes med en traditionsenlig inramning av Livgardet, som ansvarar för den statsceremoniella verksamheten i riket. – Riksmötets öppnande är en av de högtidligaste ceremonierna för vår del, säger kapten Johan Modigh på 6. kompaniet, för dagen iklädd mörkblå paraduniform.

Kronprinsessan lämnar Riksplan där Livgardet paraderade. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Jakob Markryd stod vakt vid Högvaktsterrassen.
Jakob Markryd stod vakt vid Högvaktsterrassen. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Veronica Egnell är van med turister som vill vara nära.
Veronica Egnell är van med turister som vill vara nära. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Lyristen Per Björkling väntar på att Kungen ska lämna plenisalen.
Lyristen Per Björkling väntar på att Kungen ska lämna plenisalen. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Jakob Markryd stod vakt vid Högvaktsterrassen. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Veronica Egnell är van med turister som vill vara nära. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten
Lyristen Per Björkling väntar på att Kungen ska lämna plenisalen. Foto: Paula Levänen/Försvarsmakten

Johan var ett av befälen som ledde Livgardets honnörsstyrkor som paraderande framför slottet i samband med riksmötets öppnande. Honnörsstyrkorna bildade häck när kungafamiljen gick från Yttre borggården till Storkyrkan för den inledande gudstjänsten. På vägen dit spelade Livgardets dragonmusikkår och högvaktens fanor vajade vid gevärsbron. Inne i kyrkan stod Marinens musikkår för musiken. När kungafamiljen gick tillbaka till slottet stod honnörsstyrkorna återigen uppställda.
– Det känns mäktigt på något sätt, svarade Jakob Markryd på frågan om hur det kändes att stå vakt just denna dag.
Jakob, som gör frivillig militär grundutbildning på 6. kompaniet, stod vakt på Högvaktsterrassen när kungafamiljen gick förbi. Han har stått där flera gånger förut och konstaterade att högvaktstjänst både har goda och mindre roliga sidor: det goda är den stora känslan att vakta slottet, det mindre roliga att det kan bli segt att stå rakt upp och ned i två timmar.
– Det tar på psyket och musklerna, konstaterade Jakob.

Veronica Egnell, ställföreträdande gruppchef på en av 6. kompaniets skytteplutoner, sökte sig till Livgardet för att hon ville utbilda sig i de stridande delarna och kanske så småningom göra utlandstjänst.
– Det var jättekul att vara med på bröllopet och det här, som ett avbrott i utbildningen, det är kul med variation, men det är tungt att stå stilla, sa Veronica på Högvaktsterrassen, medan ivriga turister försökte få sig själva och soldaterna på bild.

När kortegen med kungafamiljen lämnar slottet för färd till Riksplan och riksmötets öppnande, har även ryttare från Livgardet anslutit och eskorterar kungafamiljen tillsammans med Hovstallet och Polisen. Grenadjärerna, som paraderat bakom Arméns musikkår från Armémuseum, står uppställda på Riksplan när ledamöter och inbjudna gäster anländer (och när de lämnar platsen) för att lyssna på regeringsförklaringen. Arméns musikkår välkomnar gästerna med musik utanför, inne i plenisalen finns två trumpetare på plats för att spela.
– Det känns bra att spela framför en regering som valts av folket, sa Per Björkling, frivillig soldat och lyrist på Arméns musikkår.

Livgardet ska anställa soldater och gruppbefäl till livkompaniet och livskvadron, som bland annat ska arbeta med högvaktstjänst och den statsceremoniella verksamheten. Och det kräver sin soldat; man ska ha psyke och fysik att stå stilla långa stunder, man är ensam men samtidigt omgiven av turister och andra som kan vara lite närgångna.
– Jag funderar på att söka en tjänst på livkompaniet, säger en av grenadjärerna på sin rast, som han får under regeringsförklaringen. Eftersom ett högvaktsdygn ger en dags ledighet kanske jag kan kombinera jobbet med att plugga och resa. Det kan vara en bra tjänst under en del av ens liv.