Zeke är inget hemligt militärt vapen. Det är en schäfer, och i likhet med många andra hundar har han ett mycket känsligt luktsinne. Han kan upptäcka motståndare på långa avstånd genom osynliga doftspår i vinden, och när han hittar ett spår kan han följa efter och hitta den som gömt sig. Jägarna, som kommer från förbundet FKJ, har fått ett problem.
– Motståndaren kan lura en hundförare genom att gå baklänges i lera och lämna konstiga spår. Men det är svårt att lura en hund. Den känner på doften åt vilket håll motståndaren har gått. Doftspåren blir intensivare ju närmre man kommer, säger gruppchefen Stefan Lundin.
Stefan gjorde värnplikt som hundförare, och efter värnplikten valde han liksom många andra att behålla sin hund. Det innebär att han tagit på sig ansvaret att hålla hunden i trim och se till att den varje vecka tränas i att spåra.
Kontrollvecka
Hundförare som behåller sin hund efter värnplikten måste en gång om året genomföra en kontrollvecka. Då kontrolleras hundens kondition och att den kan hitta och följa spår. I år genomförs testveckan för första gången mot en spelad motståndare. Under övningen måste hundförarna uppträda taktiskt korrekt och bibehålla sin fältmässighet och förmåga att förbli oupptäckta in i det längsta.
– I år tränar vi mot en kvalificerad motståndare. Det gör att vi får en mer realistisk övning och att vi kan fokusera på ändamålet – att kvalitetssäkra tjänstehundsekipage som är krigsplacerade, säger Peter Öhrling som är plutonchef under övningen.
Beredskap
Under övningen förflyttar sig hundekipagen mellan olika platser där de tror att motståndaren kan hålla till.
– Vi utgår från ett scenario där motståndaren letar efter byggnader som är lämpliga för försäljning av olagliga vapen. Vi har ett visst ansvarsområde och inom det området har vi till uppgift att störa och gripa, alternativt nedkämpa motståndaren, säger Peter Öhrling.
– Det är en riktigt rolig övning eftersom jag känner alla som är här. Vi övar bara tillsammans en gång om året, och hundarna är taggade, säger Stefan Lundin.
Tillit
Att kunna lita på sin hund är A och O för hundförare. Men det är inte alltid lätt.
– Det är svårt att veta vad hunden känner. Ibland kan spåren vara gamla och blandade med andra spår, och då kan hunden tappa spåret. Men för det mesta har hunden rätt. Hunden lägger inte in känslor i sitt arbete som en människa kanske gör, säger Stefan Lundin.
– Det gäller att man kan läsa sin hund, lita på den och hjälpa till om den tappar spåret. Det är ett unikt samspel och vi klarar oss inte utan varandra, säger han.