Sveriges första C-17 snart klart

I dag skruvas vingarna ihop med den gigantiska flygkroppen på det första av tre beställda Boeing C-17 till det 12 nationer starka samarbetsprojektet Strategic Airlift Capability (SAC). Planen kommer att vara stationerade på flygbasen Pápa i Ungern.

Boeing C-17. Foto: Försvarsmakten

– Efter en intensiv tid med många vedermödor och utmaningar i sann nybyggaranda är vi äntligen på gång säger Fredrik Hedén som är ställföreträdande chef för Heavy Airlift Wing och tillika chef för den svenska kontingenten.

Det första C-17 planet kommer att anlända till flygbasen  i mitten av juli och kommer då direkt att nyttjas för transporter, tester, utbildning och övning i cirka två veckor. I slutet av juli tas planet officiellt i drift och de deltagande nationerna i SAC samarbetet kan börja använda planet för olika transporter. Totalt kommer omkring 25 svenska officerare och civilanställda med familjer att vara stationerade i Pápa, Ungern. Sedan september är de första familjerna på plats och 13 svenska barn går i skolan tillsammans med såväl ungerska som amerikanska kamrater.

Försvarsmakten har just nu också de första lastmästarna och piloterna på utbildning vid ALTUS flygbas i USA. Inriktningen är att alla 10 svenska besättningsmedlemmar ska vara färdigutbildade i mitten av juni för att därefter direkt kunna börja flyga planet.

Transportflygplanet C 17 är 53 meter långt och lastar ca 75 ton.(Bland annat två helikopter10 eller två helikopter 15, en stridsbåt eller två stridsfordon 90.) Det kan också landa på korta banor och dåligt underlag och verka i områden där hotbilden är förhöjd.

Det andra flygplanet kommer att vara operativt i september och det tredje i slutet av oktober.
– Från det att förhandlingarna inleddes sommaren 2006 har vi det första C 17 på plats mindre än tre år senare, säger Fredrik Hedén och konstaterar att det med internationella mått är en mycket snabb process och ett gott betyg åt de 12 nationernas samarbetsförmåga”

Sverige kommer att disponera 550 timmars flygtid om året. Formellt äger Nato flygplanen, men har ingen operativ påverkan och kan inte styra över hur exempelvis Sverige använder resursen.